Emma och Adrian

Kapitel 24

Blodet rann längs hans kinder och läppen hade fått ett rejält hack från slagen.
Han snöt sig i sin arm innan han återigen började ladda upp sig för nya slag mot Adrian.
Adrian däremot hade inte en enda skråma i ansiktet eller på hela kroppen. I detta slagsmål var det Adam som fått smällarna.
Dem var inte ensamma, folk var omringande runt dem och skrek åt dem.
Adrian hörde inte orden men han visste vad dem ville. Dem ville att Adrian skulle ge dem något extra att skrika över. kanske ville dem ha ett dramatiskt slut.
Adrian tog hårt grepp om Adams krage och lyfte honom en aning innan han gav honom tre smällar i rad mot hans vänstra öga.
Adam skrek och försökte kämpa emot men det gick inte. Adrian hade makten i detta slagsmålet.
Det hade han alltid.
Adrian släppte Adam och sköt han bakåt. Adam stod bredbent och när han tittade upp mot Adrian igen så hade han sitt flin uppe. Hans ansikte blödde från varje skråma och näsblodet rann som en flod utan något stopp. Han älskade synen, däremot var det ett problem...
Han älskade synen på Adam i detta skicket. Han haltade vart han än gick och hans andetag var kämpiga och det var astma varning på ljudet. Det var som en skräckfilm så som hans ansikte blödde.
Men ett problem. Hans flin var fortfarande kvar. Lika stort som vanligt och flinet blandades med hans astma ljud.
"Jag knullade din tjej." Viskade han med ett rejält flin. "Min tjej."
Adrian kisade med ögonen mot honom. Innan han återigen gick på nytt anfall mot Adam och lyckades enkelt brotta ner honom på astfaletet. Slagen kom efter varandra och i slutet så reste han sig ifrån Adam som låg på marken och flinade. Han blödde nu från munnen och upprepade orden.
"Jag knullade din tjej... Hårt..."
Adrian stod inte ut. Det där jävla flinet måste bort. Folket omkring skrek och klappade händerna. Dem var roade. Detta var en bra föreställning.
Adrian tog nu kraften och sparkade Adam hårt i magen. Spark efter spark och Adam skrek som en gris, men fortfarande det där flinet fäst.  
"Adrian!"
En välbekant röst och han såg över axeln. Mitt bland folket så klämde sig Emma förbi och hon blev stel av synen. "Adrian.." Viskade hon fram genom tårar.
Hon grät. Hon själv blödde från topp till tå.
"Emma..."
Emma sprang mot honom. Han räckte henne handen för ta in henne i sin famn. Men hon sprang inte till honom, hon sprang förbi honom.
Han följde henne med blicken och blev förstörd av synen då hon satte sig hos Adam.
"Emma... Vad håller du på med?" Han kände sig svag i rösten. "Emma!"

"Adrian?"
Adrian öppnade ögonen i panik och han stirrade upp i taket. Fan, shit... Det var en dröm. En mardröm.
"Vem är Emma?"
Adrian blundade hårt och satte sig nu upp. Väl då han öppnade ögonen såg han att han hamnat bredvid en brunett. Hon satt med ett glas i handen. Hon drack vattnet lätt och såg på honom leendes.  
"Va?" Mumlade han nyvaket med sin hesa morgonröst och det tog en bra tid innan han lyckades vakna till och få ihop vart han var och hur.
Han stack ut igår ja. Han stack ut på stan med några killar och hamnade på en bar där han supade en hel del innan han valde att haffa någon tjej över natten. Det hade han lyckats bra med.
Brunetten hade på sig hans tröja, vad han förmodade var det enda plagget hon bar.
"Din mobil har ringt hela morgonen." Stönade brunetten och räckte honom den nya iphone, han fått från Karin och Erik dagen efter förstört sin första.  
Väl då han tog emot den så rynkade han pannan. Ungefär alla samtal var från Emma och hon hade även skickat ett sms då samtalen misslyckats nå fram till honom.
//Vart är du? Snälla, kom hem..//
Han reste sig upp från sängen och kände igen den här morgonen såväl som andra morgonar. Då han vaknade upp med någon brud som han hade knullat gårdagen. Det var inte ofta han somnade med dem däremot, vilket gjorde denna dagen direkt till en dålig dag. Han kände på sig att detta inte var det enda dåliga med denna dagen, att den skulle han väl fortsättning.  
Han hittade sina boxers och drog på dem samt sina jeans över. Hans tröja fattades och han såg runt i rummet innan hans blick stannade på brunetten.
Han pekade på den och fingrade sedan en gest att hon skulle ta av sig den.
Hon såg road ut då hon ställde sig framför honom med glittrande ögon. "Vill du ha den?"
Hennes blick vandrade sedan längs hans magrutor och hon bet sig gillande om underläppen.
Han skulle egentligen gärna kunnat stanna denna morgonen för en snabbis, men något sa honom att Emma behövde honom. Visst, han var förbannad på henne.
Hon begick ett stort misstag genom att lita på Adam. Men samtidigt visste han att han måste vara henne nära och skydda henne från Adam så gott han kan.
Hon hade på något sätt missförstått hans 'du är min' snack. Han måste få det glasklart för henne.
Adam ska inte finnas med i bilden.
Adrian fick tillbaka sin tröja efter viss stirrande på brunetten. Hon drog av sig tröjan och precis som han anade var hon naken från topp till tå. Han undvek se på henne. Han måste dra, nu.