Kapitel 5

1.5K 43 5
                                    

Jag vaknade av att mitt alarm gick.

Det var förvånansvärt enkelt att vakna komma ur sängen
(trots att jag hade sovit i 3 timmar eftersom att jag stannade uppe och tänkte på Harry)
När jag var uppe slängde jag på mig mina kläder och hade massa tid kvar så jag gjorde min favorit frukost.

Chocolatechip pannkakor. Jag satt långt och åt med tanke på att bussen gick om 40 minuter. Och under hela den tiden plus tiden på bussen satt jag och tänkte på Harry och hans ord att jag fick en puss. Ja jag veta att det bara var en kindpuss men ändå.

Jag längtade så mycket att se honom. Det gjorde nästan ont.

------

När jag var framme i skolan gick jag mot mitt skåp och hoppades att Harry skulle komma och prata med mig men det gjorde han inte. Jag blev lite nedstämd men jag antog bara att han inte var vi sitt skåp just då vilket går att tåla men jag ville ju bara se honom så gärna.

Senare i dagen ser jag honom vid lunchen med hans kompisar. Vi får till och med ögonkontakt med honom men han gör inget, han bara stirrar.
Och jag bara satt där med mitt hjärta i tusen bitar.
Vad har hänt?
Var det som hände igår bara ett sätt att driva med mig?
Gillar han inte mig? Frågade jag mig själv.
Allt kändes nu hopplöst...

-----

HARRYS POV.
Jag kände mig hemsk.

Jag bara satt där.

Jag har inte sagt någonting till Louis på hela dagen och det tog kol på mig. Jag ville bara gå fram till honom.... krama och pussa honom och fråga om hans dag. Jag ville höra hans röst och kolla in i hans vackra... Vackra havsblåa ögon.

Men jag kunde inte. Jag är populär och han är... Han.

Jag har tjejer efter mig han har... Niall.

Hur mycket jag än ville kunde jag inte. Mängden av homofober i den skolan är skandalös... Allt skulle förstöras om jag var med Louis, förutom att jag faktiskt kunde vara glad för engångs skull.

Jag har så många falska vänner det inte går att räkna, min pappa lämnade mig och mamma när jag var fem och mamma jobbar och dejtar bars hela dagarna och har ingen tid för mig.
Min "dejt" med Louis var det bästa som hade hänt på länge.
Det var bara dölja allt tills jag kunde ta mig hem och smsa Louis.
Bara vänta...

-----

LOUIS POV.
Resten av dagen var helt normal om man bortser från alla blickar från Harry.
Jag kände att någonting var konstigt men jag fattade inte vad.
På vägen hem tog jag en lite längre väg så att jag kunde gå förbi Harrys hus. Det var stort och blått.

-Louis! Hör jag en röst ropa bakifrån.

Jag vänder mig om och ser Harry springandes mot mig.

-H-hej, stammade jag fram. Jag var orolig över vad Harry skulle säga.
-Förlåt att jag inte har kunnat prata med dig idag... Jag har uum.. Haft fullt upp, sa Harry
-Det är okej, sa jag.
-Så vill du kanske komma hem till mig nu när vi ändå står utanför mitt hus? Föresten varför står du utanför mitt hus? Skrattade Harry lekfullt.
-uum... Jag vet faktist inte, ljuger jag.
-Aja, vill du komma in eller inte? Frågar Harry med ett stort leende på läpparna.
-visst, sa jag med ett ännu större leende.

Vi går mot Harrys hus och vi kliver in genom dörren.
Vi satte oss på sängen och pratade, skämtade och berättade historier.

Det blir tyst för en sekund.

Jag märker att Harry långsamt lutar sig framåt.
Han kysser mig mjukt på läpparna och jag fattar inte vad som händer och mitt hjärta slår hårt och snabbt.
När Harry avbryter kyssen känner jag hur jag rodnar.

-------------------

Förlåt för all krångel med det här kapitlet. Det är ganska wierd men aja.
Applåder för ett normal långt kapitel
(med tanke på att de senaste har varit korta som in jag vet inte vad), tack tackar så mycket.

Jag funderar även att göra en plottwist i nästa kapitel hmm....

Men glöm i allafall inte att

RÖSTA

KOMENTERA

OCH

SPRIDA

Crushing on Harry \\ Larry stylinson //Where stories live. Discover now