Crushing on Harry \\ Larry stylinson //

Kapitel 17

Sista kapitlet...

Jag hatar det här... Det är nu det snabba händer. Jag vill bara att ni ska veta att jag bara ville avsluta boken snabbt utan det är så här det är tänkt att det ska vara. Det här kapitlet kommer att vara en fast forward av hela deras liv.

Jag ville att den här boken skulle vara kort men ändå fin... Berättelsen mellan två personer som blir kära i varandra.
Tjej och tjej.
Kille och kille.
Kille och tjej.
Det betyder ingenting kärlek är en vacker sak varesig sexuallitet.

--------

Berättarens POV.

När Louis och Harry båda var 21 friade Harry till Louis.
Harry visste att Louis inte ville ha någonting stort och han visste att Louis gillade deras hemma kvällar så medan dem kollade på Love accually så friade Harry.
Louis sa såklart ja.

Dem gifte sig 3 år senare. Dem hade ett utomhus bröllop den 16:de juli och alla deras nära och kära var där.

När båda var 28 skaffade dem ett barn. Dem bestämde sig för att använda Harrys spermier. Dem letade efter en kvinna som liknade Louis i både fysiskt och mentalt. Tillslut hittade dem en kvinna som hade exakt Louis bruna hår och skrikande blåa ögon. Likt Louis var hon snäll och omtänksam men hade även en sassy sida.
Dem döpte barnet till Anabell. Hon hade Harrys mörkbruna lockiga hår men Louis blåa ögon.

När både Louis och Harry var 55 vaknade Harry som vanligt. Han hade gjort brunch till Louis men när han kom tillbaka till sängen och försökte väcka honom insåg han att det inte gick. Tårar strömmade ner för Harrys kinder han skakade Louis om och om igen. Han skrek och grät på samma gång i flera misslyckade försök att väcka Louis. Han pussade och kramade Louis och hans ögon var röda av alla tårar.

I de kommande åren var att kolla ut ur fönstret och nynna på alla låtar Louis och han hade skrivit tillsammans det enda Harry gjorde. Det bästa på veckan var när Anabell hälsade på och höll honom i sällskap.

3 dagar efter Harry fyllde 65 kollade han ut ur fönstret som vanligt men den här dagen kände han sig extra trött. Han visste att det inte var den normala sorten trött.

Han visste vad det var som skulle hända.

Men han var okej med det. Han blundade och tänkte att han äntligen skulle se sin vackra Louis igen.

Harry vaknade inte efter det. Han var i himlen men sin ängel.

------

Slut!

Jag grät när jag skrev det här.

Och för sista gången i den här boken

GLÖM INTE ATT

KOMMENTERA

RÖSTA

OCH

SPRIDA!