Kapitel 1

45 2 1
                                    

7 år tidigare.

Det skakade i hela slottet, soldaterna från öst stormade portarna och Destinys föräldrar hade inte mycket tid kvar. Destiny var bara fem år gammal och hon höll hennes mamma Lycinda i handen. De sprang genom tunnlarna i källaren ut i friheten, där skulle Destiny vara trygg. Hon skulle vara långt borta från soldaterna och i skogen skulle det finnas ett litet hus gjort av trä, där inne skulle det finnas en säng och mat. Bakom huset fanns det en liten bäck med rent vatten som hon kunde dricka ur. Destiny förstog att det här var allvarligt och trots att hon bara var fem år gammal så visste hon vad hon skulle göra för att överleva. Hennes far var lord och eftersom Destiny var det enda barnet skulle hon ärva Dragoneye, som slottet heter. Hennes far, Johannes, var strax bakom dem. När dem var ute ur tunneln flög det förbi en drakmamma, hon bar på ett ägg. Hon flög till skogen och gömde det där, i förhoppningen att det skulle vara tryggt. Drakmamman såg familjen och beslöt sig för att elda upp dem. Hon landade precis framför dem och Lycinda bad Destiny att springa iväg. Drakmamman tittade på Destiny och valde att låta henne gå. Vem kommer tro på en femåring om hon berättar att hon såg en drake? Hon tittade på Destinys föräldrar och dem såg på henne, som att de förstod att dem skulle dö men dem var helt lugn. Dem visste att Destiny var i säkerhet. Drakmamman öppnade sina stora käftar och ut kom en stor eld och båda föräldrarna började brinna. Det sista dem såg var drakmammans stora gröna ögon som tittade på dem. Bakom några buskar stod Destiny och såg på när hennes föräldrar förvandlades till aska, hon grät tyst, rädd att drakmamman skulle höra henne. Destiny hade alltid älskat drakar men från och med idag hatade hon dem och hon lovade sig själv att leta rätt på ägget och krossa det, som en hämnd. Drakmamman hade dödat hennes föräldrar, det var inte mer än rätt att döda hennes ägg.

GåvanWhere stories live. Discover now