Ballin

Kapitel 1- godmorgon

FELIX PERSPEKTIV:
*DRÖMMER*
"Jag gick fram till kistan, och när jag tittade ner såg jag Omar ligga där.
Likblek med stora blåaktiga märken över hela kroppen, jag försökte skrika, Omar fick inte dö, han fick inte vara död.
I samma sekund som de orden for genom mitt huvud slog Omar upp sina ögonlock, men istället för att möta min blick med sina nötbruna stora vackra ögon, tittade jag rakt in i de tomma ögongloberna, det rann blod från dem, Omar försökte röra på sina torra spruckna läppar, han lät som ett rossligt rör, den tunna kroppen började skaka, bröstkorgen rörde sig hastigare, och snart så blev allt svart."

Jag vaknade upp med panik i kroppen, hjärtat pickade i bröstet och jag var blöt på ryggen av svett.
Jag hade drömt en fruktansvärd mardröm, jag försökte intala mig själv med att det bara var en dröm, ville slå in det i mitt huvud, men drömmen hade varit så verklig.
Omar och jag hade varit bästavännner sedan vi var 7, han hade just flyttar till svergie, innan dess hade han bott i Venezuela.
Aldrig att han svikit mig, han har alltid funnits där.
Att förlora honom, nej det kunde jag inte ens föreställa mig.
Jag tog upp min mobil från nattduksbordet, jag tryckte på startknappen och displayen lös upp, det plötsliga ljuset fick mina ögon att snabbt stängas igen, men efter en stund vande de sig vid ljuset.
Snart såg jag var klockan var, 8.34.
Det var lördag och jag och Omar skulle träffas klockan 11 vid pizzeria Linnéa för att käka frukost.
Jag bestämde mig för att gå upp.
Lat som jag är låg jag först i en kvart och kollade instagram, Facebook och andra sociala medier.
Det var över 200 kommentaren från foooers på mitt senaste foto, och jag kunde inte låta bli att le.
De var underbara.
Jag hade lagt ut ett foto på mig med en text där det stod: "du är min värld"
Under.
Jag skrattade vid tanken på att ingen förutom jag visste vem texten egentligen var riktad till.
Och det skulle bli knas om jag berättade för någon, så detta var en hemlighet jag gärna höll för mig själv.
Men sanningen var att texten var riktad till en viss pojke vid namn Oscar, Oscar Enestad.
Det är stört, jag menar vi är som bröder, spelar i samma band och jag vet att jag aldrig kommer få honom för han gillar tjejer.
Jag suckade, varför var han tvungen att vara så jävla vacker?
Jag kollade klockan igen,
8.57.
Dags att gå upp, jag satte ner mina fötter mot det kalla trägolvet och bestämde mig för att ta en dush.
Samtidigt som jag stod där i duschen så slog det mig, jag hade aldrig sett Oscar med en tjej, eller hört honom berätta om någon tjej han gillar?
Då kanske jag hade en chans?
Nej, jag puttade genast bort tanken.
Han vill inte ha mig, han är för perfekt och vacker för en sån som jag.
Jag vred av vattnet och grabbade tag i handduken som hängde utanför, jag tittade in i min spegelbild och sa lågt: jag heter Felix sandman, och är bög.

NEJ NEJ NEJ, tänk vad alla skulle sagt?
Aldrig att det skulle funkat!
Sakta gick jag in på mitt rum, jag tog på mig ett par svarta mjukisbyxor och en vit t-shirt med ett marinblått tryck på, sedan tog jag på mig en vit snapback, även den med tryck på.
Jag granskade länge mig själv i helkroppsspegeln, men beslutade mig efter ett tag att det fick duga.
Jag tog med mig mobilen och småjoggade ner för trappan, jag var ensam hemma idag eftersom mamma jobbade.
Jag tittade en tredje gång på klockan och såg att den hunnit bli 10.45.
Jag tog på mig mina gula Vans och min jacka, låste dörren och checkade att jag hade med mig pengar och mobil.
Sedan gick jag mot pizzerian.

hejsan!
Hoppas ni kommer gilla denna novell, all information kommer inte vara precis som i verkligheten, men jag tror bi förstår❤️
Puss och godnatt, och god jul på er, kommer inte någon mer uppdatering imorhon❤️
Xoxo E