Ballin

Kapitel 6- vad hände egentligen?

Felix perspektiv:

Jag föll ihop på marken när dörren slogs upp, Oscar brast ut i tårar.

Där inne låg daff, han var olik sig själv, han hade slangar som gick in och ut ur hans kropp och var blek som lakanen han låg på.

Hans ögon var slutna och han såg alldeles lugn ut, Oscar tog min hand och jag reste mig upp på skakiga ben.

Inne i rummet satt Ogge och Omar, och kat hade satt sig brevid dem...

-Vad hände egentligen? 

Nästan viskade Oscar.

-Daff drabbades av en stroke, och han har ju som ni redan vet problem med hjärtat.

-Va? ingen har någonsin berättat för mig att Daff har hjärtproblem?

Halvskrek jag med panik i rösten

-Inte?

Sa läkaren och höjde på ögonbrynen

-det var ju märkligt.. Fortsatte han

Sedan gick jag och Oscar och satte oss med de andra, Omar skakade så mycket av alla gråt att han knappt kunde sitta upp.

Ogge satt bara och stirrade ut i luften, sa inget.

Men man såg att han hade gråtit..

Jag ville inte att detta skulle vara sant, jag ville bara vakna upp ur denna mardröm.

Men detta var verkligheten.

Jag reste mig upp och gick fram till sängen där daff låg, jag tog hans hand.

sedan satt jag bara så, med tårarna sprutandes från ögonen...

Jag dör om daff dör.

Men plötsligt slutade alla maskiner pipa, allt blev tyst innan en lång och obehaglig ton började skria.

Allt gick som i slow motion, några sjuksköterskor som kastade bort mig från där jag satt, läkarna som drog fram de stora maskinerna och killarnas och Katias ansikten, katias skrik...

Det var hemskt.

Vi blev alla utsickade från rummet och jag satte mig hos Oscar, brydde mig inte om vad alla andra skulle tycka, han kramade mig och grät så att hela min tröja blev fuktig, men det spelade ingen roll.

Efter en timme kom en kvinna ut, hon bad oss följa med till ett rum, väl där inne befallde hon oss att sätta oss på varsin stol.

-Hej, jag heter lena. 

Sa kvinnan 

-och jag har fått det tuffa uppdraget att berätta för er att..

Hon  gjorde en paus och tog ett djupt andetag.

-Daff har lämnat oss.

Förlåt för ett kort och dåligt kapitel, bättre kommer snart!
xoxo E