Oscars perspektiv:
Jag såg Felix vackra ansikte genom ett fönster och reste handen för att vinka, jag var rädd att det syntes hur kär, hur jävla kär jag var i felix.
Det skulle vara en mardröm, dessutom hade Felix betett sig märkligt sedan i sommras, när vi var i studion för att spela in låtar så pratade han nästan aldrig med mig längre, han tittade på mig ibland, och jag tror att han märker att jag gillar honom, vilket är hemskt.
Jag vill att det blir vi, jag vill det mer än vad jag vill något annat.
För jag älskar Felix.
Nu var jag snart framme vid ingången, och direkt när jag steg innanför dörren slogs en skarp doft av pizza emot mig, samt Omars röst som skrek -Tjah broooor
Jag blev så rädd att jag nästan skuttade ut igen, dock lyckades jag hålla mig ganska lung, som tur var.
Jag skrattade och gick fram till Omar för att ge honom en kram.
-Hur äree? sa jag
-De ä la bra, själv lilla vännen? flinade Omar
-Hahah braa.
Sedan blev det tyst, jag tittade på Felix och mötte hans ögon.
-Hej? sa jag försiktigt.
-Hej.. Mumlade Felix
Jag blev ledsen, det gjorde så ont att han inte ville prata med mig.
Vad var det för fel på mig egentligen?
Jag kände hur mina ögon tårades, men jag tryckte tillbaka tårarna, jag kunde ju inte så och grina.
Så jag slog mig ner på en stol brevid Omar, han började genast babbla om nån snygg brud han sett på någon buss.
Jag lyssnade inte, jag satt bara och kollade på Felix.
Han vägrade kolla på mig, han satt bara och tittade på sin mobil.
Fan, att jag var tvungen att vara så konstig...
Hur många går och blir kära i sin bästavän?
-Oscar lyssnar du ens? sa Omar med en beskymrad rynka mellan ögonbrynen.
-Mmh... Mumlade jag och vände blicken mot Omar.
Sedan fortsatte han prata.
Felix perspektiv:
Jag såg att Oscar blev ledsen när jag vägrade prata med honom, han måste ju undra varför jag slutat prata med honom i sommras, jag menar innan var vi som bröder, men nu vet jag inte längre.
Jag ville resa mig upp och skrika, skrika att jag älskar Oscar, att han är min värld.
Men vad skulle han tycka?
Oscar som är så perfekt skulle aldrig vilja ha mig.
Jag suckade högt och avbröt Omars långa tal om någon tjej.
-Felix? sa Omar med en underton av oro.
-Är allt okej? Fortsatte han.
-Mm, jag är okej. Mumlade jag.
Vi åt frukosten och reste oss upp när vi var klara.
Omar skulle till sin Mamma och hjälpa henne att städa.
Jag och Oscar sa hejdå till honom.
-Såå.. Sa Oscar
-vad? sa jag, och insåg hur surt det lät.
أنت تقرأ
Ballin
قصص الهواةDetta är min första "seriösa" novell om mina förebilder, bandet kallat the fooo. Ni kommer få följa med på en resa där vänskapen sätts på prov och killarnas liv förändras totalt efter en olycka.. Kärlek, hat, svek och lycka, vad är skillnaden egentl...
