Kapitel 18.

2.2K 55 12
                                    

[Status: Inte redigerad.]

Angelina Irwin'

 Jag drar på mig de sista plagget, min t-tröja och ställer mig i hallen och kollar ut över alla dessa skorna som står placerade bredvid dörren. Detta var inget fancy, men denna lägenheten var i alla fall något. Jag skulle gilla läget att komma hem igen, umgås med mina vänner, med min familj. Jag skulle älska läget att komma hem till detta, och se Harry varje dag.

Men skulle jag hata mig själv? Visst, jag tänker ibland att Harry inte är frisk, men han är trots allt en människa som har känslor under all denna huden. Han gömmer sig bland demonerna, men där han borde vara är bland änglarna.

Jag har chansen att bara gå här i från, utan att bry mig. Men det är problemet, jag bryr mig för mycket om honom och kan inte släppa taget om detta stället. Jag kan inte släppa taget om Harry ännu. 

Harry Styles' (äNTLIGEN!!!!!)

Klockan ringde tre gånger och matchen var igång. Jag knöt mina händer i boxnings vantarna och tog det första steget för att boxa till honom, men han hann före. Min käke började genast bränna, men det var inte något jag inte kunde klara av. Hastigt slog jag honom på axeln vilket fick honom att stöna högt av smärta och han föll mot golvet. Ett flin växte på mina läppar, när jag genast började slå på honom när han låg ned. Klockan ringde några gånger vilket betydde att mannen under mig hade på något sätt gett upp. Vad är det för fel på honom? Klarar han inte av lite smärta? 

"Styles!", ropar Liam vilket får mig att vända mig om och kolla på honom. Han ger mig en gest att jag ska gå till honom, men innan jag gör det så kollar jag mig om och hjälper mannen upp på benen och tackar för den matchen innan jag går till Liam. 

"Varför gav han upp?", fräser jag och tar ur tandskyddet från munnen.

"Skit i det! Du vann yttligare en match!" Han kramar om mig och sedan hjälper han mig av med boxningshandskarna, min boxningshjälm och tejpen som satt runt mina knogar. 

"Mhm" hummar jag och stiger ned från ringen med vattenflaskan i mina händer. 

"Du inser att vi måste fira detta, ellerhur?" 

"Ja." Svarar jag och börjar tar tag i min svarta bag, med mina boxnings grejer är i. 

-

"Välkommen mr Styles", välkomnar vakten mig och jag stiger in i klubben.

Jag hade ingen träning imorgon så jag tänkte att det var en bra idé att åka ut till Karma och hoppas på att kvinnorna dras till mig som de alltid gör.

När jag väl satte mig i soffan, drog jag fram mina cigaretter och tände på en. Jag fucking behövde dem, trots Liam allt tjat om att det förbrukar min hälsa. Om jag ändå var i en jävla klubb, varför inte passa på att leva lite? Jag behövde det. Hastigt kollar jag ut över kvinnorna som dansade mot varandra, deras kroppar var tätt pressade med varandra. Mina byxor blev tighta av synen, men inte tillräckligt, för att få mig att glömma Angelina, men fuck, vad jag behövde denna kvällen. Jag måste glömma av Angelina, och detta är den enda chansen att få mina tankar på annat och bland annat ge henne en orsak att glömma av mig och fortsätta med sitt fucking liv. Jag fimpade genast min cigarett och gick ut till dansgolvet.

Hon var så fucking sexig i den röda klänningen, och det var min favorit. Henne har jag träffat flera gånger förut och jag kan aldrig sluta nöja mig med hennes kropp. Hon är den fucking bästa jag någonsin har knullat. 

"Nåväl! Om det inte är mr Styles!" Tjuter hon och springer mot mig och allt jag kunde fokusera på var hennes byst. 

Jag lutade mig ner mot hennes öra innan jag långsamt drog en hand runt hennes midja.

"Miss West", viskar jag mot hennes öra.

"Mm", hon vände sig om mot mig och pressade sina läppar mot mina och fuck, jag godtog dem.

"Badrummet?", frågar jag henne och drar mig med henne ut ur klubben utan hennes tilllåtelse. 

-

Jag klev snabbt ut ur båset suckandes. Detta är bara så fucking fantastiskt. Det enda jag brydde mig om var hur hon var i sexuellt och det andra kunde jag inte bry mig mindre om. Jag ville inte ha något och göra med henne. Jag gillade hur hennes kropp var pressad ihop med min. Men hon behövde gå, jag har inte tid med något av detta. Även fast jag inte skulle hem till Angelina på länge, hade jag inget annat för mig, så varför inte öka sina chanser i att vinna några matcher till? 

"Nicki", viskar jag mot hennes öra.

"Nicki!" Ryter jag denna gången och skakar tag i hennes axlar.

"Du skrämde mig", mumlar hon ursäktande.

"Du måste gå här ifrån." Säger jag till henne och ger henne, hennes röda klänning.

"Klä på dig och gå." Kommenderar jag och börjar dra på mig mina byxor.

"Men Har-"

"Nej. Du måste gå Nicki."

"Inte tro på att du aldrig får ett stadigt förhållande, ditt jävla psyko", muttrar hon för sig själv men jag kan ändå höra det. Jag kan höra det flera mil ifrån och jag bryr mig inte. Jag bryr mig inte ett skit.

"En minut innan jag släpar ut dig ur fucking båset mig själv!" Fräser jag och klappar med händerna för att få henne att skynda sig.

Jag hör hur hon mumlar någonting, men jag är inte rätt säker på vadå. Jag flinar när jag ser henne påklädd och klar.

"Skynda dig", ler jag och öppnar dörren för henne.

 

PsychoticWhere stories live. Discover now