Kaptiel 9

117 3 0
                                    

Jag vaknade upp i ett ryck, ensam i min säng. Jag kollade förvirrat runt mig, det var stökigt men inte allt för illa. En av mina pappas tröjor hade jag fått på mig innan jag däckade igår. Jag ställde mig upp och gick ut till vardagsrummet, där låg Valter i ena soffan, och Noel i den andra. Båda såg utslagna ut, och Valters ansikte gjorde mig direkt påmind om varför dem låg i våra soffor.

Jag drog en hand över mitt trötta ansikte när jag insåg vad jag skulle behöva ta itu med. Tristan. Jag ville inte se honom, men jag kunde inte heller stå ut med tanken att vi bråkade.

Att han och jag skilts åt när lägenhetsdörren smällde hårt och båda gick åt varsitt håll. Jag återvände till festen, och han, ja det vet jag inte. Hjälpte antagligen Malte att hitta Valter och dem andra.

Och inte nog med att vi bråkade. Jag lyckades även med att hångla med Noel. Som om det först nämnda inte vore illa nog.

Under natten hade jag lyckats städa det mesta, lite stökigt var det fortfarande men inte så farligt. Jag ställde mig i köket och började diska vinglasen som vi envisast oss om att använda, trotts att jag hatar att göra rent dom dagen efter.

Klockan var 12 och jag lät bli att väcka Valter och Noel, ville bara njuta av den tysta, problemfria tillvaron. Bara en stund till.

Plötsligt hör jag fotsteg närma sig och jag kollar bak snabbt. Det var Noel som hade vaknat.

- Godmorgon. Sa Noel med en kort ton och mörk röst.

- Fan sorry om jag väckte dig, ville bara bli klar med disken.

- Lugnt. Har du tändare? Vet inte vart jag lagt min. Sa han medans han kollade igenom sina fickor

- Aa det ska ligga en i min väska, gå till mitt rum så hittar du.

Han kom tillbaka någon minut senare med tändaren i högsta hugg och visade upp den snabbt när han gick förbi köket.

Jag sneglade ut mot balkongen då och då. Han satt i en stor svart tröja. En cigg i munnen medans han febrilt drog handen genom håret.

När disken var klar och även lägenheten var helt ren lutade jag mig mot köksbänken. Valter sov fortfarande och Noel satt kvar på balkongen. Jag försökte bestämma mig om jag skulle gå ut på balkongen eller bara sätta mig i soffan och vänta på att Valter skulle vakna.

Helt ärligt så hade jag inte tålamodet att bara vänta på att Valter skulle vakna. Men vad skulle jag säga till Noel om jag gick ut. "Sorry för igår! Jag har kille så det som händer var ett misstag. Woops."

Nej.

Men återigen, jag pallade inte vänta på Valter.

Jag satte på mig en varm jacka och gick ut.

"Hur pallar du stå ute i kylan?" Sa jag medans jag stängde till balkongdörren.

"Varför tror du att jag röker min tredje cigg?" Sa han och log

Jag skrattade till lite. Undrade om han höll sig ute på balkongen en kall januari morgon. Med värme från endast en tjocktröja och cigg, för att slippa stämningen mellan oss om han skulle gå in igen.

"Ska du ha en eller?" Sa han och skickade paketet.

Jag tände en och kände ett skönt lugn. Trots kylan så var det en fin morgon. Solen sken och ingen snö syntes till.

"Du, fan sorry för igår det var inte meningen att det skulle bli så... Jag, jag har kille.." Sa jag och kollade ner i marken skamset.

"Nej jag fattar. Jag förstod det lite igår på festen. Det är han Tristan va?"

"Mm" Sa jag kort.

"Ska du säga något till honom?"

"Jag vet inte."

"Gör vad du vill, om du är tyst om det, så är jag tyst."

Jag log lite och kollade upp mot honom

"...Tack."

Jag går inte isär när jag går med dig - Noel FlikeWhere stories live. Discover now