Five

452 12 0
                                    

I admit his presence made me feel better. Gusto kong mapag-isa pero inaamin ko na deep inside, I want to have someone beside me who I can talk to. O kaya basta samahan niya lang ako ayos na sa akin.

And that's what he did.

Dinala niya ako sa kuwarto ko nang tumigil ako sa pag-iyak. I hate it when someone enters my room but I'm too tired to protest so I just let him in. Humiga ako sa kama ko habang siya ay umupo sa gilid. Nakamasid pa rin siya sa akin.

"You broke up with him, right?" May pagbabanta sa tono niya.

He sounded like if I answered no, he would do something to get rid of my ex so we would break up. Pero hindi niya na kailangan gawin iyon kung sakali dahil hiwalay na naman kami ni Chad. I love him but I don't want to be stupid. I didn't study just to be fooled.

"Yes."

"Good." He looks pleased. "Cause he doesn't deserve you."

Inirapan ko siya sa kabila ng panghihina ko. I grab on the pillow beside me and lean on it. Pinapanood niya ako at ganon din ako sa kaniya. There's an obvious smile on his lips but the glint of his eyes is... dark.

Pero bakit nga ba nandito pa rin siya?

"Bakit hindi ka pa umuuwi? Pumasok na si Ate." Paos ang boses ko kaiiyak kaya mahina ang labas no'n.

He lick his lips and let out a short sighed. Saglit niyang nilibot ang tingin sa kuwarto ko bago muling bumaling sa akin. His gaze went softer when our eyes met.

"I-I want to catch up with you..."

Nagulat ako. He wants to what? Seryoso ba 'to?

"I mean, I want to make up for bullying you before. We can be friends right?" Hindi nakatakas sa mata ko ang pagngiwi niya ng bahagya.

Tinignan ko siya ng may pagdududa. He raised both of his hand like he surrendered. Sa ginawa niya saka ko lang napansin na naka tank top lang siya. I can see his arm protrude and flex when he moves. Nakaka-distract 'yon.

"Can we be friends then, Isla?" He spoke but I was very distracted by his arms.

I bet he's regular in the gym, or he's doing sports. He's muscular, not just fit. Far from the lanky but bully kid I met before.

"Let's be friends, Isla."

"Okay," I answered unconsciously.

Saka lang ako natauhan nang binaba niya ang nakataas na kamay. Namula ako. I was staring at his arms! I blink and look at his face. He's already grinning when our eyes met so I look at him questioningly. Patay malisya sa ginawang pagtitig sa braso niya.

"W-What? Why are you grinning like that?"

Did he catch me staring at his arms, that's why he's grinning?!

"Because we're friends now." He smirked.

Halos magdugtong ang kilay ko. I was about to spit disapproval but then our conversation sank into me. He asked and I answered without thinking! Napamura ako ng mahina at pumikit sa iritasyon. Damn his arms!

"So now that we're friends, I'll tell you what my life has been like for the past years I've been abroad!"

Gusto kong makipagtalo pero wala pa akong sapat lakas. Alam ko kung gaano siya kakulit noon pa man. I bet he's still the same.

"Bahala ka," I grumble and bury my face on my soft pillow.

Nagsimula siyang magkwento. Hindi ako interesado na malaman ang naging buhay niya sa ibang bansa, pero nakita ko na lang ang sarili kong matamang nakikinig sa mga sinasabi niya.

Taurus (COMPLETE)Where stories live. Discover now