Runaway bride - Dante Lindhe

S K I L S M Ä S S A

˚ ༘✶ ⋆｡˚ ⁀➷ " U N G A D A M, stanna här nere. Vi måste snacka" jag hade precis kommit hem efter en riktigt dålig skoldag och allt jag ville var att gå till mitt rum. Men just den här skoldagen så skulle  pappa prata med mig efter att ha ignorerat mig sen vårat senaste bråk.
Jag kände att mitt enda val att stanna kvar och höra på vad han hade att säga. Men hans min bådade inte gott.

"Vad vill du snacka om pappa" sa jag glatt, man måste ju försöka iallafall. Men pappa gav mig inte samma energi tillbaka. Han kollade på mig men jag såg inget i hans ögon, de såg döda ut.
"Jag är så trött på dig och den där jävla leken du håller på med Wilma" sa han och jag såg säkert ut som ett frågetecken.
"Jag sa till dig att sluta hamna på det där kontot men det har ju bara blivit värre. Jag har aldrig varit såhär besviken på dig"
"Tror du på allvar att jag vill hamna där pappa" skit i hur besviken han var på mig, jag var besviken på honom.
"Klart du ville hamna där och jag fattar det. Jag jobbar så mycket och du vill ha min uppmärksamhet. Men fattar du hur pinsamt det är för mig, skulle mina kollegor se det så skulle de tro att min dotter var en hor-"

"Lars" jag hade inte märkt att mamma hade kommit hem förens hon sa ifrån emot min pappa.
"Vadå, tycker du det är okej att hon hamnar på det där kontot hela tiden"
"Klart jag inte gör. Men är det verkligen Wilma som vill att hon ska hamna där?"
"Såklart. Hon tycker att det är jobbigt att jag jobbar så mycket och vill att jag ska spendera tid på henne" mamma var verkligen inte nöjd med det svaret.
"Fattar du ingenting Lars. Din dotter blir utsatt för näthat, hon går igenom uthängande på uthängande och det enda du bryr dig om är ditt jävla jobb. Wilma förtjänar en bättre pappa än du" mamma skrek ut känslor som hon nog hållit inne ett bra tag.
"Du pratar inte med den tonen emot mig Linda, en gång till och jag lämnar dig. Vem ska försörja dig och Wilma då?
"Du behöver inte lämna mig, det här var den sista dagen vi är tillsammans. Jag ska begära en skilsmässa"

Jag hann inte ens reagera förens pappa hade stuckit ifrån vårat hus.