Runaway bride - Dante Lindhe

K O N F R O N T A T I O N

˚ ༘✶ ⋆｡˚ ⁀➷ " H A N S K A betala för vad han gjorde emot dig" Ludwig var förbannad och Engla verkade också arg. Jag fattade inte varför de var arga, det var ju jag som hade varit full och dum. Igen. Dessutom hade vi bara hånglat.

Men när jag sa det så blev de nästan argare. De sa att han hade utnyttjat mig men trots alkohol i blodet ville jag att han skulle kyssa mig.
Jag tror nog att det var det som gjorde Ludwig mest arg. Att jag ville ha Dante.

Ludwig aggressioner brukade försvinna ganska fort och det var inget nytt att han blev arg. Han var väldigt beskyddande och det sista han ville var att hans vänner skulle bli skadade. Jag försökte att få honom att lugna ner sig. Men det kändes som att jag gjorde allt värre. Jag höll fast honom för mitt liv samtidigt som jag kollade in i hans ögon. Men det var inget som funkade, helt plötsligt ryckte han ifrån och jag tappade mitt grepp om hans armar. Innan han sprang ifrån mig och Engla sa han "Fuck det här."

"Vad fan Kronan släpp honom" hörde jag Noel säga när jag och Engla kommit ikapp Ludwig. Han hade tryckt upp Dante mot skåpet han stod vid, han var riktigt arg. Amanda stod chockat bredvid och gjorde några utfall för att få Ludwig att släppa Dante.
"Vad fan vill du ens" sa Dante irriterat, den meningen gjorde Ludwig argare. "Du har ingen rätt att vara arg Dante, du sårar folk hela tiden. Dessa människor har rätt att vara arga, men problemet är att de inte vågar säga något. Så jag kommer prata åt två av dom nu, oavsett om de vill det eller inte" Om Ludwig skulle fortsätta prata är han död för mig.

"Bra jobbat Ludwig, står upp för tjejer. Din mamma borde vara stolt att du inte blev som farsan" Ludwig släppte taget om Dante och nu såg han förbannad ut. Han kollade på mig en snabb sekund och jag fick ångest, hade jag råkat berätta om Luddes pappa när jag var packad?

"Nu går du väl för långt Dante, fett okänsligt" äntligen något som sa något, försöka byta ämne. "Du har rätt Noel, fortsätt prata Ludde. Detta är fan bättre än film" Dante flinade, kunde han sluta flina precis hela tiden.

"Du tycker du är så jävla cool va? Du tycker detta är underhållande, men detta skulle inte ens hänt om du inte var ett jävla as. Först och främst är det jättekonstigt att du bjuder in en jättefull tjej till din bil. Brukar du bjuda in dig till min syster när hon är full också eller? Sen den där jävla bilden, varför ens? För att förnedra henne, få hennes rykte att spridas ännu mer? Eller har du fattat att hon är det enda som får likes just nu, så du passar på när du kan?" Dante spände sina käkar och när han fick tillfälle så kastade han in Ludwig i skåpet.

"Sen när blev du så bitter? Jag valde att göra ett ganska grisigt beslut, ja. Men vad fan efter förra festen insåg jag att vi kan ha roligt ibland. Så jag tog den chansen. Bilden var ett skämt, vi har ju fått en jargong och jag ville skoja lite bara" Dante hade släppt Ludwig och han kollade inte på honom längre utan på mig. Han log emot mig.

"Dante, jag vet vad ni gjorde på festen. Men vet min syrra om det? Eller vill du ha två på sidan? Du får göra vad fan du vill, men jag reagerar för det är två människor som jag bryr mig om väldigt mycket och du sårar dem" Dantes ögon svartnades. Vad som en sker börja inte slåss nu.

"Du får gärna fortsätta din lilla konfrontation, Ludwig. Jag kan höra på vilken hemsk människa det är okej. Men borde vi inte prata om den som sårat Amanda mest här" Ludde stod där som ett frågetecken. Men jag visste vem han menade precis.
"Eller hur Wilma, det här är inte så rättvist" han var precis schysst och nu var Dante helt plötsligt kall. Jag kollade nervöst emot Amanda och man kunde se att hennes ögon vattnades. Sedan sprang hon, antagligen för att inte gråta framför oss. Ludwigs ilska låg istället på mig och inte på Dante. Men han kändes också orolig och besviken på mig.

"Vad fan har du gjort Wilma"