Vandringen genom den mörka skogen gick långsamt. Människorna var trötta och hungriga. Den lilla provianten och facklor de fått med sig började tryta. Enligt Steve var det minst två dagar kvar tills de kom ut ur skogen. Det ständiga mörkret tryckte mot dem och det var svårt att veta vilken tid det var på dygnet eller ens hur lång tid som gått, hur Steve visste ens vad det var för dag var ett mysterium.
Ett svagt knak på sidorna om vägen fick byborna att frysa till. De hade inte tänkt på det innan men under deras vandring hade det inga djur eller insekter gjort väsen av sig. Tystnaden från resten av skogen började trycka obehagligt mot trumhinnorna och när de hörde kvistar som bröts precis utanför deras fackelljus ryckte de märkbart till. Steve och hans lilla grupp började omärkt slinka in i mitten av gruppen. Ingen såg deras spända miner och hur de kröp ihop och försökte att inte märkas.
Klara och Jen tittade sig omkring och svalde hårt. Jen gjorde sig redo mentalt för strid. Det var svårt att slåss utan vapen mot något som man inte kunde se, men hon var fast besluten att hon skulle skydda Klara till vilket pris som helst.
Ett högt brak fick gruppen att skrika till och en stor gran föll raktmot dem. Sen en till. Och en till. Människor fångades under de fallna träden,lätta byten för monstren som gömde sig i mörkret. Kvinnor knuffade undan sinaskyddslingar för att skydda dem från att bli mosade under trädet och männenkastade sig åt sidan. I kaoset och tumultet som följde tappades många facklor. Jenstirrade vilt omkring sig. Hon hade tappat henne, hon hade tappat Klaras hand!
YOU ARE READING
Evig Natt
FantasyKlara och Jen lever i en liten by i utkanten av en skog. Om natten kommer skuggorna i mörkret och tvingar dem att tillsammans ta skydd i ljusens sken. En dag kommer utomstående för att söka skydd innan de reser vidare in i den Eviga Nattens skog. En...
