Dear mrs fuckgirl

6

Klockan började att närma sig 7, och jag hade i princip suttit inne på mitt rum.

Pappa hade kallat en gång, då maten var färdig men jag hade inte svarat. Och han hade bara skitit i det, och sagt åt mig att jag kunde äta senare.

Jag hade packat en sportbag, som jag använde när jag dansade med kläder och även min handväska.

Ett tutande utanför mitt fönster fick mig att ställa mig upp ifrån sängen och trippa fram till fönsterkarmen.

Jag tittade ut och såg Oscar bil parkera bakom pappas ute på gatan och jag log för mig själv.

Jag hängde sportbagen över axeln och handväskan tog jag i handen. Jag joggade ut i hallen och började att klä på mig skorna och jackan.

Precis när jag öppnade ytterdörren så kom pappa gåendes ut i hallen, våra blickar möttes innan jag snabbt gick ut i trappan och stängde dörren.

Jag öppnade trapphusets dörr och började att springa ner från trappan. Mitt hjärta dunkade fort i bröstet medans jag sprang.

"My, kom upp igen!" Röt min pappa igenom trappan när jag precis lämnade trapphuset bakom mig.

Jag sprang ut genom porten och fram till Oscars bil, jag hoppade in och stängde dörren efter mig.

"Hej badass babe" yttrade han flinandes och jag himlade med ögonen åt honom.

Jag satte på mig bältet och han började att köra. Jag slängde bak sportbagen på sätena bakom.

Oscar la sen sin hand på mitt lår och jag tog den istället i min och flätade ihop våra fingrar och la våra sammanflätade händer på mitt lår.

Oscar log svagt åt det och jag smekte hans hand med min tumme.

"Hur länge blev du avstängd?" Frågade jag och tittade ner på våra händer.

"Två dagar, som du" svarade han och jag nickade förstående.

"Är din mamma hemma?" Frågade jag och han skakade på huvudet.

"Hon är hemma hos sin nye kille i Göteborg under veckan"

"Har hon en i Göteborg nu? Hade hon inte nån i Uppsala förra månaden eller nåt?" Frågade jag tyst och han skrattade lågt.

"Jo, men det funkade väl inte" svarade han och jag skrattade också.

Jag hade träffat Oscars mamma många gånger, men hon var knappt hemma. Hon jobbade nästintill hela dagarna, var med sina vänninor och träffade nya killar. Jag förstod att hon endå inte kände sig tvingad till att vara med sin son så ofta då han faktiskt var arton år. Men han behövde henne säkert, även om han inte ville erkänna det.

"Hur länge stannar du?" Frågade han och avbröt mitt tänkande.

"Jag vet inte" svarade jag med en suck och han ryckte på axlarna.

"Stanna hur länge du vill. Älskar att ha dig hos mig hela dygnet" yttrade han och jag log.

"Jag älskar dig" yttrade jag och han höll min hand hårdare.

"Jag älskar dig med"