Dear mrs fuckgirl

23

6 månader senare

"Fester är så min grej!" Skrek jag när jag hoppade i takt till musiken.

Felix, min 'fest buddy' stod framför och skrattade åt mig när jag dansade.

'Fest buddy' är mitt ord för Felix, därför vi umgås bara på fester. Vi ligger också alltid på helgerna på fester, efter fester och lite sådär random på helger.

För pojkvänner var inte min grej. Utan jag låg lite med Felix, lekte med folks känslor och var bara allmänt elak.

Jag täckte egentligen det sårbara inom mig. Det såret i mitt hjärta som Oscar gjorde.

När någon byter låt så slutar jag dansa, tar muggen jag hade ställt ifrån mig och dricker det sista i den. Röksuget inom mig börjar även kännas i kroppen.

Jag tittar sedan på Felix, ler snett och flyttar mig närmre honom. Jag lämnar en kyss vid hans nyckelben och drar in den ljuvliga lukten utav honom.

"Jag ska bara gå på toa. Kommer tillbaka alldeles snart" yttrar jag så att han hör och Felix nickar.

Jag kommer ut i hallen, och letar efter en toalett vilket jag misslyckas med att hitta. Jag suckar och börjar gå mot trappan som leder upp till övervåningen för att leta där uppe också.

Jag för på piercingen som sitter i min tunga med tänderna när jag tar mig upp för trappan som var extremt lång.

Jag är så inne i mina tankar, att jag snubblar över någon som sitter på ett av trappstegen.

Jag får tillbaka balansen igen, vänder mig om och ska precis yttra något elakt och irriterat när jag ser den igenkända personen.

"Åh för-" börjar han men tappar nästintill hakan när han ser mig. "My? Hej" yttrar han men jag skakar lätt på huvudet.

Jag svarar inte, utan fortsätter att gå ifrån honom. Aldrig att jag har en konversation med en kille som förstörde mig. Och nästan mitt skolrykte.

Jag hittar tillslut toaletten och jag låser snabbt in mig där. När jag får syn på mig själv i spegeln så tittar jag länge på mig själv.

Jag såg så förvirrad ut, förvånad och orolig på samma gång. Det var en kille jag älskade men samtidigt hatade mest i världen som var tvungen att vara här.

Det var inte så att vi inte hade träffats alls på 6 månader utan tvärtom. Fast vi pratade inte med varandra utan gick bara förbi varandra och utbyte några blickar.

Jag gick på toa snabbt och tvättade händerna innan jag gick ut igen. Jag tittade mig noga omkring innan jag började gå mot trappan som skulle leda mig tillbaka till Felix, på nedanvåningen.

När jag kom fram till trappan så såg jag att Oscar satt fortfarande på trappsteget. Och när jag kom så tittade han upp, studerade mig med blicken utan att säga något.

Jag sa inte heller något, utan jag började att gå ner från trappan. Och när jag kom till det trappsteget som han satt på så hoppade jag över honom så att jag landade på nästa.

"Du vet att jag älskade dig? Och fortfarande gör det?" Frågar han och jag stannar, sluter mina ögon och säger inget.

"Jag saknar dig. Och har gjort det varje dag i 6 månader" yttrar han och jag vänder huvudet lite.

"Jag vill inte prata om detta" säger jag tyst och jag hör honom resa sig upp.

"Vad sysslar du med egentligen? Du gör de där sjuka grejerna som jag höll på med innan. Det är inte du My" yttrar han och jag vänder mig då helt emot honom.

"nu är det iallafall jag som är 'the bad one' och inte den som blir kvarlämnad sårad. Du vet, sådär som du gjorde emot mig"

"Jag älskade dig, eller jag älskar dig. Och jag ångrar att jag-" börjar han fast jag avbryter.

"Just nu, så står jag kvar vid det jag sa när jag hade börjat på vår skola. Och du var ett svin och sa massvis av saker vid rökstället. Och jag sa att du var motbjudande. För du är det Oscar, du är så jävla motbjudande och jag önskar att jag aldrig hade älskat dig"