Kapitel 3

2.5K 194 8
                                    

"Släpp ut mig! Jag är inte något jävla djur!" Fräser jag och slår hårt med ena knytnäven mot dörren. Jag får inget svar tillbaks och jag suckar tungt.
Smidigt Adora..väldigt smidigt..

Jag morrar frustrerat för mig själv.
"Snälla någon, släpp ut mig!" Jag hör hur steg kommer närmare och närmare dörren innan någon plötsligt låser upp låset på dörren.
Person ska antagligen precis dra ner handtaget, men drar hastigt efter andan då jag hinner före och snabbt smiter förbi den förvirrade personen som visat sig vara en gammal dam. Hon hinner inte ens reagera förrän jag får syn på trappan ner mot hallen.
"Vem är du?! Hallå! Stanna!" Dörren till James kontor smälls igen och tantens snabba steg börjar höras efter mig.
"Hallå! Vad gjorde du inne i alphans kontor?!" Morrar hon hotfullt efter mig. Jag som tar det sista steget ner för den långa trappan börjar springa allt vad jag kan mot den stora porten.

"Snälla någon, HJÄLP!" Hör jag den gamla damen förtvivlat ropa runt i det gigantiskt huset. Jag drar hastigt ner handtaget och precis då jag ska smitta ut hör jag ett mullrande vrål, "Adora!".
Vrålet får nästan all luft att gå ur mina lungor och jag tappar andan. Jag smäller upp den olåsta ytterdörren. Utan att egentligen tänka på något annat fortsätter jag att springa ut ur dörren och slänger hårt igen den efter mig.

Den fuktiga luften träffar mig med en svag vindpust och ljudet av fågelkvitter får det att bli en lugn atmosfär över den färgglada skogen. Tyvärr så har inte omgivningen blivit så lugn. Allt jag ser är hus som omringar mig och bildar små gator som om jag befann mig i en liten by. Personerna på gatorna ger mig stressade blickar och vissa omvandlar sig till de bestar de är.

Jag som redan börjar känna hur andetagen blir tyngre och tyngre, börjar med bestämd riktning springa ännu snabbare (om det är möjligt) mot det som ser ut att vara en stor utgång från den stora muren som går runt den stora byn.
Precis då det bara är några meter kvar till öppningen i muren hoppar en blond varg framför mig och får mig att direkt stanna upp. Den morrar högljutt mot mig, men trots det ändå inte på något hotfullt sätt. Jag tittar mig andfått runt om med en önskning om en ny möjlig flyktväg från den här hemska stället.

Besten visar med sitt huvud åt mig att backa. Jag rynkar förvirrat på ögonbrynen innan jag sakta får ett svagt flin på läpparna. Helt utan förvarning skriker jag gällt till och tittar med stora ögon på en av grantopparna i skogen utanför samtidigt som jag skriker, "Bloody!".

Vargen rycker till och tittar förskräckt åt hållet jag tittat åt. Det är då jag tar min chans och springer in i den lilla granskogen till höger om mig intill den höga muren. Vargen förstår snabbt att den blivit lurad och tittar sig avvaktande runtomkring. Jag vänder blicken rakt fram då grantopparna börjar täcka himlen. Den trånga granskogen får mig att fastna med min stickade tröja i en av grenarna. Jag morrar irriterat och börjar slita i tröjan tills den lossnar, vilket får bildar ett stort hål i den. Med en irriterad suck fortsätter jag springa tills jag kommer fram. Jag tittar upp mot den höga muren och suckar.
Vad var det här bra för?

Plötsligt hörs ett högt vrål vilket får mig att skrämt rycka till. Adrenalinet sätter sig i förarsätet och jag tar tag i närmsta gran och börjar klättra mot toppen. Utsikten bli mer fantastisk ju längre upp man kommer. Alphahuset ser ut som ett herrgård medan de andra små husen är något mindre.

En stor svart varg har ställt sig vid den förvirrade blonda vargen vid utgången.
Vargens huvud är böjt och den svarta vargen visar med ilskna ögon tänderna mot den.

Det är när jag väl tittar bort och mot grantoppen som jag upptäcker det. Granens topp nuddar vid toppen av muren varje gång den gungar mot det hållet.
Jag fortsätter klättra och när jag väl ska ta tag i muren vänder sig oturligt nog sig den svarta vargens blick mot mig. Det hörs ett mullrande vrål innan den springer in i den lilla skogen mot granen med mig i.
Kan detta bli mer patetiskt?

BloodyWhere stories live. Discover now