Ja må hon leva, ja må hon leva. Ja må hon leva ut i hundrade år...
Tillräckligt med sjungandet.. Jag har alltid undrat varför man firar någons födelsedag. Jag antar att man firar att en individ kom till den här världen. Men firar man då att man har överlevt såhär länge? Jag gratulerar, du har nu överlevt ett visst antal år, eller ska det vara gratulerar du har nu ett år närmare döden?
Vi lär oss ju ganska tidigt hur länge en man eller kvinna brukar leva, och att män lever oftast kortare än kvinnor. Runt sådär 80 år.. Med dem tankarna så känns varje födelsedag som en nedräkning.. Grattis.. Grattis.. Grattis.. Ett år mindre har du nu kvar att leva.
Jag tror dock att jag börjar förstå meningen bakom födelsedagar, eller rättare sagt min egen födelsedag.
Jag är nu inne på min femtonde vinter. Jag insåg för 3 år sedan att när ens år passerar ska någon annans avslutas.. Nej, inte på det sättet ni tror, att någon eller något har nått åldern som avslutar ens livsgnista.. Jag menar mer en perfekt present, som beskriver livets slut till minsta detalj.. En förberedelse.. Låt oss nu fira våran kommande färd ifrån den här världen.. En nedräkning.. Ett slut.. En tystnad.. En födelsedag..
DU LÄSER
Creepypasta (swedish)
HorrorCreepypastas... jaaa, måste jag säga mer? Lämna gärna tips på olika historier som ni vill ska vara med, kanske om ni har hört nån på engelska och vill ha den översatt eller om ni hört talas om nån ni inte hittar men vill läsa. Ni får också gärna med...
