Spökhistoria

637 15 5
                                    

Det var en gång en jägare som hade varit ute och jagat hela dagen, och när mörkret föll insåg han att han befann sig mitt i den djupaste skog. Mörkret föll, och i rädsla för att gå vilse då bestämde han sig att han skulle försöka hitta ut ur den täta växtligheten.

Efter att gått i vad som kändes som flera timmar blev träden färre och en liten skogsdunge öppnade sig, med en gammal stuga i. Himlen var nästan kolsvart och jägaren bestämde sig för att knacka på och fråga om ha får stanna där för natten.

När han kom närmare såg han att dörren stod öppen, och att det var tomt inne i stugan. Han gick in och såg en säng. Han gick och lade sig för han var dödstrött. Han kollade i stugan och då såg han att vägarna var prydda med stora tavlor.

Han såg inte så mycket i mörkret, men han såg att det förestelde bleka ansikten som såg förvridna ut. Fulla av hat och ondska. Figurerna på tavlorna tittade ner på sängen, på honom. Han vände sig om mot väggen och lyckades somna tillslut.

När han vaknade nästa morgon vände han sig om, blinkade bort solljuset. När han tittade upp i stugan insåg han att det inte fanns några tavlor på vägarna. Bara fönster.

-----------------
Hoppas att ni tycker om det här kapitlet och rösta gärna på mig❤

Urban legendsDär berättelser lever. Upptäck nu