Ön

Strandsatt

Jag vaknar upp av att jag har ont överallt, det är något strävt som är under mig och något blött som far upp på mina ben, jag inser att jag på något sätt hamnat på en strand, på en ö. Jag kämpar mig bort från vattnet och blir torr i munnen jag spyr. Sedan känner jag något blött i pannan, jag hoppas på att det bara är vatten men förstår sedan att det är blod, tjockt, mörkrött rinnande blod. Jag tänker på den lilla tjejen, varför hjälpte jag inte henne. Jag var dum och helt borta jag kommer aldrig glömma hur hon kämpade. Jag kvicknar till lite mer och får panik. Vad ska jag göra? Jag sätter handen för pannan och fortsätter kämpa ända upp till en palm jag hittar en växt och rycker av ett löv, trycker det mot pannan och ser ut över havet jag känner hur jag blir törstig och mår illa igen. Hur gick det med Gunhild egentligen? Någon annan än jag måste ha överlevt. Jag reser mig upp och vinglar till, en fågel med lång näbb och rödgröna färger sätter sig uppe i palmen och den låter som en kvävd gris. En plåtbit ligger en meter ifrån mig, vart är planet? Jag räknar ut att jag måste ha landat i vattnet nära stranden och planet måste ha landat i vattnet eller på andra sidan ön. Jag sätter mig i sanden för jag känner mig så snurrig, första gången jag åker flyg på flera år så hamnar jag här! Jag hör ljudet från havet som far upp mot stranden och sedan ett skrik.

-Hjälp... ! Jag hör någon gråta, det finns alltså andra på den här ön! Jag springer (inte så fort) när jag kommer runt hörnet på en klippa ser jag den där lilla flickan. Hon klarade sig alltså. Hennes hår är kort och mörk brunt, hennes ögon är fyllda av tårar och hon har på sig en självlysande orange flytväst. Jag är påväg att lyfta upp henne men inser att något är fel, hennes ben är helt vridet och när jag tittar närmare ser jag ben vitan titta fram bland allt blod.