Ön

Räddningen

Jag vaknade av doften av fisk. Jack satt framför elden med en fisk uppsatt på en pinne. Han gav den till mig.

-Jag har redan ätit.

-Tack, sa jag.

-Jag älskar sådana dära blommor. Amadeus korlabriax kallas dem. Sa jag och såg på blommorna som stod bredvid ett träd.

-Du är bra på blommor.

-Nej, jag har alltid bara gillat den sorten. Jag kollade om Wilma sov, det gjorde hon. Ja och så klart med Knorr tätt intill sig.

-Vad händer med Knorr om vi kommer härifrån? Sa jag och såg bekymrat på Wilma.

-Hon kommer inte kunna släppa Knorr och tvärtom. Sa Jack men hans blick sa: Vi smugglar med honom om det kommer en helikopter eller något. Efter en stund vaknade Wilma och åt en hel fisk, så hungrig var hon. Det högg till i vaden det gjorde ont, jag försökte att inte låtsas om det men Jack såg direkt att något var fel.

-Hur är det? Sa han och såg på ormbettet. Det var infekterat och svullet. Jag försökte resa mig och säga att jag var okej men föll ihop. Det var då våran räddning kom. Ett brusande ljud hördes och sand virvlade runt i luften, jag fick blunda för att inte få sand i ögonen. Jack började hoppa och vifta med armarna. En helikopter stod nu framför oss. Jack hjälpte mig mot helikoptern, han fick nästan bära mig för jag kunde inte gå med högerbenet där bettet var. Wilma vägrade att släppa Knorr så han följde med rädd och nyfiken in i helikoptern. Jag lades ner på en säng yr och förlamad i ena benet. Då tystnade allt, det blev svart framför ögonen och jag visste att nu dör jag.

Precis allt är vitt, men nu börjar jag få tillbaka synen. Jag är på ett sjukhus farmor sitter där och ler när hon ser mig öppna ögonen.

-Farmor! Säger jag hest och kramar henne. Hon smeker mig över pannan och ser bekymrad ut. Det var då jag kände det och tog genast bort täcket jag låg under jag hade på mig en vit lång sjukhus tröja nästan som ett linne, men där var bara ett ben, vänsterbenet. Det var sladdar på mig överallt och högerbenet var borta.

-Nej...Sa jag och kände en tår falla ner över kinden.

-Det går bra jag lovar. Sa farmor med hennes mjuka röst. Hon berättade att dem var tvungen att amputera ena benet för det var blod förgiftat.

-Men Aurora dem hittade DNA av en tiger, har du blivit biten av en tiger!?

-Nej, sa jag och berättade allt medans en läkare skrev ner det. Alla var förvånade över historien. Läkaren undersökte mig så allt var bra och sa sedan:

-Du kan tyvärr inte ha protes eftersom det skulle överbelasta höften och du kan bli sjuk igen.