03:27 förlåt, min syster

Kapitel 21

Dagarna gick. Jag och Theo hann spendera mycket tid med varandra för att Kendra jobbade och Elliott försvann gud vet vart på dagarna. Mamma och pappa hade fullt upp med deras projekt att bygga en brygga.

Det var morgon och Kendra hade precis gått hemifrån.
"Jag ska hem en sväng idag" mumlade Elliott nonchalant medan han tuggade sin macka. Jag vände blicken mot Theo.
"Vi följer med!" sa jag glatt, mest för att jag och Theo hade slut på saker att göra här på landet. Om vi åkte iväg någonstans kunde vi visa oss mer offentligt, och att Elliott skulle iväg var en perfekt ursäkt för oss att komma undan.
"Gulligt, men nej" svarade Elliott tillgjort.
"Men, du får göra vad du vill. Vi skjutsar dig till och från bara" sa jag suckandes. Elliott tvekade ett tag.
"Visst" muttrade han. Min blick förflyttades till Theo som log nöjt.

En halvtimme senare satt vi i bilen på väg hem för att släppa av Elliott. Theo körde, eftersom han var den enda med körkort, och jag satt i baksätet för att Elliott vägrade.
"Vad gör du egentligen hemma varje dag?" frågade jag fundersamt. I princip varje dag hade Elliott försvunnit iväg hem på hemliga äventyr och han berättade aldrig vad han hade gjort. Det enda han sa var att han hade varit hemma. Men nu, när det var en extremt tryckt tystnad och jag hade brist på samtalsämnen, så kände jag att det var dags att fråga.
"Herregud, är du min mamma eller?" utbrast Elliott irriterat. Jag rynkade ögonbrynen.
"Nej, men jag är din flickvän, för att du tvingar mig. Så det minsta du kan göra är att berätta för mig vad du gör om dagarna" sa jag, lika irriterat. Theo satt tyst och iakttog vår diskussion.
"Okej, jag berättar om du berättar. Vad gör du och Theo om dagarna?" sa Elliott och vände sig mot mig med ett nöjt flin.
"Ingenting" mumlade jag lågmält. Elliott fnös.
"Se, varför ska jag berätta sanningen för dig om du inte berättar sanningen för mig? Väx upp för fan" utbrast Elliott med en fnysning. Theo la sig plötsligt i.
"Ge dig, Elliott. Väx upp själv, sluta behandla Kiara som skit" försvarade Theo mig.
"Det enda jag vill veta är vad ni gör om dagarna" svarade Elliott enkelt och ryckte på axlarna.
"Du vet vad vi gör" mumlade jag sammanbitet. Elliott skrattade.
"Ja, det gör jag. Och därför borde du veta vad jag gör" svarade han och blinkade mot mig med en sliskig blick. Jag höjde ögonbrynen och förstod direkt att han höll på med andra. Elliott hade redan sjunkit så lågt i mina ögon så det knappt gick att sjunka lägre, men nu visade han att det gick. Visst, jag gjorde samma sak mot honom, men han visste om det och han hade sagt till mig att det var okej för honom.
"Varför vill du vara tillsammans med mig? Du gillar mig uppenbarligen inte, jag gillar inte dig, vi båda håller på med andra. Vad är grejen? Vad vill du?" utbrast jag irriterat, men med en aning sorg i rösten och tårar vilandes vid ögonlocken.
"Jag vet inte, det är nice att att ha någon att komma hem till efter alla one night stands, någon som jag kan skeda med, någon jag kan umgås med, någon som bryr sig om mig" svarade Elliott och ryckte på axlarna. Jag skakade på huvudet. Han blev bara värre och värre.
"Fyfan vad du är vidrig" la sig Theo i. Elliott fnös.
"Ursäkta? Vem är det som är otrogen mot sin flickvän med hennes syster?" utbrast Elliott.
"Elliott, snälla. Lämna mig bara ifred. Det är bäst för oss båda" bad jag vädjandes.
"Du bestämmer inte över mig, Kiara. Kom ihåg det" mumlade Elliott lågt. Jag fnös till. Tystnaden la sig över oss.

Inte ett enda ord utbyttes förrän Elliott hade lämnat bilen och jag hade flyttat fram till Theo. Vi åkte en stund under tystnad, tills Theo bröt den.
"Du måste göra slut med honom" mumlade han. Jag svalde hårt och skakade på huvudet.
"Han kommer berätta för Kendra" sa jag.
"Skitsamma, det han gör är inte okej" sa Theo och började flacka blicken mellan mig och vägen. Jag fnös till.
"Det vi gör är inte okej" mumlade jag.

•••
Jag funderar på att avsluta den här boken ganska (väldigt) snart... skulle det vara okej för er? I så fall kommer jag fokusera på att skriva klart världen är min och sedan börja på en ny!!! Som sagt är jag inte så nöjd med den här boken och jag har tagit på mig för mycket att skriva två samtidigt.. Idéerna är helt slut för den här boken och jag känner inte för att bara skriva för att det ska bli många kapitel.. Är det okej för er? Kommentera!!
Puss & kram <3