Intervjun som avslöjade allt

24.

Felix:

Aj, min axel. Den har somnat i sömnen och jag suckar högt. Vänta? Varför slår min andedräkt tillbaka mot mina läppar? Jag slår hastigt upp ögonen och ser lite blont rufsigt hår och en blek nacke. Vid närmare undersökningar märker jag också att jag ligger med kroppen pressad mot Oscar. Vad hände igår egentligen?

Just det ja! Plötsligt slår gårdagen sig tillbaka i mitt minne. Mitt jätte smöriga lilla tal. Det var så pinsamt, sa jag verkligen att jag var Peeta! Sa jag då också mellan raderna att han var min Katniss?

Det är ju i och för sig inte långt ifrån här vi ligger och håller om varandra. Dock var det inte meningen att han ska tro att jag gillar honom, jag vill bara inte att vår vänskap ska bli stel på grund av alla dessa 'låstas va ett par för att rädda bandet' situationerna.

Jag drar mig tungt ur sängen och känner mig lite kall då Oscars värme inte längre delar med sig till mig. I badrummet ställer jag mig framför spegeln och gör mig  iordning.

Idag ska vi ha en intervju med Aftonbladet igen. Det kommer dock bli annorlunda då Foscar krutet kommer vara på 99% för kamerorna. Vi kommer inte erkänna vårt förhållande än. Daff har inte gett klartecken för det. Det är irriterande att han ska bestämma allt men jag vet bättre än att säga emot. Det är trots allt det som fått oss hit, att låstas vara ett par för att sen om en evighet, känns det som, göra slut.

Inte för att jag tycker illa om Oscar.  Om det är något så är jag glad över att det är honom jag tvingas göra detta med. Han förstår och är alltid så ödmjuk och snäll.

Jag suckar igen över mitt hår som helt enkelt inte vill ligga perfekt. Jag kidnappar en keps på vägen ut ur rummet och går mot utgången av hotellrummet. Jag går även ut ur hotellet och tar en sväng på stan. Jag gillar att dra ut på stan så tidigt på morgonkvisten. Affärerna börjar så smått att öppna och de ända människorna ute är pensionärer.

Här kan jag vara mig själv, alltså gå ut utan att bli överfallen av glada tjejer. Det är inget jag tycker illa om men vissa dagar är det skönt att kunna göra som förr också. Nu har jag hittat mitt sätt.

Så jag går och sparkar lätt i snön för att sedan göra ett litet dansteg. Steget slutar med mitt huvud i riktning mot ett skylt fönster och det mina ögon ser får mig bokstavligen att trilla ihop.

Det är en tidningskiosk och vad mina ögon fastnade på är rubriken 'FOSCAR ÄR SANT'.

-----

Oj vad händer? ;)

Ni får ett kort kapitel nu och ett kort senare idag (döda mig inte om jag glömmer av det är ni snälla ;D) Ha det jätte bra idag :) Xx, M.