Jag älskar dig Felix Sandman | f.s

Kapitel 9

Jag skriker till samtidigt som Omar och killarna skrattar åt oss. Jag tittar med stora ögon på teve skärmen. Den är ännu läskigare än jag trott. Jag kramar Felix hand hårdare och kryper ihop mer. Dante hoppar upp bredvid mig och jag skriker till. Dante kollar förvånat på mig innan han lägger sig bredvid mig.
"Sen när blev du rädd för Dante?" frågar Felix men rösten sviker honom.
Jag tittar på honom med upphöjda ögonbryn.
"Jävlar vad din röst låter förstörd!" utbrister jag.
"Haha, ja" skrattar han trött.
"Men gå och lägg er då!" säger Omar. "Felix du får inte vara sjuk på konserten!"
"Han har rätt Felix" säger jag och tar hans händer. "Kom."
Jag drar upp honom ur soffan och puttar upp honom för trappan.
"Godnatt!" ropar vi åt killarna.
"Godnatt, inga stön tack!" ropar Oscar.
"Oscar du kan få joina om du vill!" ropar Felix.
"Felix, tyst" säger jag och puttar på honom. När han kommit upp vänder han sig om och tar tag runt min midja och lyfter upp mig.
"Nej, Felix släpp ner mig!" säger jag och tar tag runt hans nacke.
Men såklart lyssnar han inte utan börjar gå med mig mot sitt rum. Han släpper ner mig i sin säng.
"Felix har du någon tröja jag kan sova i?" frågar jag och tittar på honom med hundögon.
"Nej, du får sova naken" säger han och ler.
"Perversa drygo" säger jag men ler.
Felix slänger en tröja på mig och jag ler tacksamt. Jag drar av mig byxorna innan drar av mig tröjan och sätter på mig den andra snabbt. Felix blick fästs på min kropp, som jag anat, vilket får mig att le. För att väcka han ur hans drömmar slänger jag min tröja på honom. Jag skrattar åt hans min tills han drar av sig tröjan. Jag kan inte låta bli att titta på hans kropp.
"Gillar du det du ser?" frågar han och ler.
Jag ler och granskar hans kropp.
"Kanske det" svarar jag och biter mig i läppen för att retas.
Felix ler bara innan han drar av sig byxorna och lägger sig ner över mig.
"Det vet jag att du gör" viskar han i mitt öra.
Hans viskning får hela min kropp att pirra. Jag lägger mina händer om hans nacke och ler.
"Ska vi retas lite med Oscar?" frågar Felix och ler busigt.
"Du kan ju försöka" säger jag och biter mig i läppen.

Felix ler och kysser mig. Jag kysser tillbaka och ler genom hela kyssen. Kyssen blir mer intensiv och går över till hångel. Mina fingrar leker genom Felix's hår och han börjar kyssa min käke och fortsätter ner mot min hals. Mina händer glider ner mot hans ryggrad och river lite lätt med naglarna. Felix suger i min nacke och jag stönar till. Jag kan känna hur Felix ler mot min hud vilket får mig att le. Han hittar tillbaka till mina läppar och vi börjar hångla igen. Felix's hår kittlar mig i pannan och jag fnittrar till. Felix kollar undrande på mig.
"Ditt hår kittlar mig" säger jag och ler.
Felix skrattar, det där skrattet som bara han kan få till.
"Felix, jag älskar dig" säger jag.
Felix kysser mig.
"Jag älskar dig med" viskar han mot mina läppar.
Jag ler och blundar. Felix lägger sin hand bakom min rygg och kysser mig djupare. Felix pressar sina höfter mot mina och jag stönar, högre denna gång. Mina händer letar sig genom hans hår och ner för hans ryggrad. Ännu en gång pressar han sina höfter mot mina, men hårdare. Jag stönar igen och känner hur jag spänner mig i hela kroppen. Felix kysser min nacke vilket får mig att stöna ännu mer. Fan va Oscar kommer döda dig nu Felix.

Mina andetag blir snabbare och snabbare och jag känner ur ögonen inte vill hålla sig uppe längre. Då känner jag känslan. Känslan som känns så bra att jag nästan börjar skaka i hela kroppen. Jag öppnar munnen men får inte ut ett enda ord. Felix lägger sig bredvid mig och andas anfåd. Vi andas i takt och tittar på varandra. Sedan sprids ett leende på Felix's läppar vilket smittas av på mig. Jag lägger mig på hans bröst och andas ut. Felix lägger sin haka mot mitt huvud och omringar mig med hans armar. Kan man älska någon så mycket att det gör ont?