My own bad boy

Kapitel 81

//Bellas perspektiv\\

Linnea: Så hur går det?
Bella: Det går bra, fast jag svimma i skogen igår
Linnea: Oj, hur gick det? Vet du varför du svimma?
Bella: Det gick bra, och ja jag vet varför
Linnea: Men berätta då
Bella: Vi ska få ett till barn, jag och Filip

Jag sitter just nu vid matbordet mitt emot Filip och pratar med Linnea då hon ringde mig. Filip kollar nyfiket på mig som om han vill veta vad hon ska säga.

Linnea: Eh? Tja grattis då
Bella: Du är inte sur nu va som förra gången?
Linnea: Nej men överraskad
Bella: Linis!
Linnea: Seriöst Linis? Isåfall Bellis!
Bella: Haha nej Linis var bättre
Linnea: Måste gå nu, älskar dig! Och lycka till
Bella: Älskar dig med och tack

Jag lägger på och ler lite. Filip ler mot mig svagt vilket gör så jag börjar skratta men han fattar inget så jag skrattar mer. Han ger mig en konstig blick och jag går upp från stolen för att kyssa honom. Han besvarar kyssen med ett leende, jag avbryter den och går mot toan. Klockan är 09:13 så vi har bara ätit frukost än så länge, jag tar fram tandborsten och smeter på tandkräm sen stoppar jag in den i min mun. Jag har ena handen på handfatet och den andra borstar tänderna. Jag spottar ut krämen från munnen i handfatet och sköljer borsten lätt. Jag kollar mig i spegeln framför mig och ser att min tröja åkt upp lite så halva magen syns. Jag lägger handen över magen och smeker med tummen. Dom som redan vet att jag är gravid är ju då Linnea, Sara, Cleo, Filips mamma och seeeen så är det ju Emma också.. Jag och Emma kommer inte överens alls för ingen av oss försöker, eller jag försöker inte, vilket Filip blir ledsen över och ibland till och med besviken på mig eftersom vi var så bra vänner, och det var såklart Filip som ringde och berättade det för hans familj. Men jag säger samma sak som jag säger varje gång han klagar "Hon kom till mig, jag kom inte till henne" och efter det suckar han men accepterar det med att gå iväg. Jag sitter på badkarskanten och smörjer in mina ben med en bodylotion. Jag sjunger på en låt tyst som fastnat på min hjärna, tror den heter Pillowtalk av Zayn. Haha ganska ironiskt ända, jag är bästa vän med Louis och gänget men lyssnar på Zayns låtar! Att han sluta tycker jag faktiskt var en bra grej, han sjunger bättre utan one direction och one direktion sjunger mycket bättre utan honom. Jag byter ben för att smörja in det andra men märker att Filip står i dörröppningen och lyssnar på mig när jag sjunger, sjunger gör jag ändå om han står där vilket han ler åt. Att han tycker jag sjunger bra börjar jag acceptera men tvivlen på min sångröst sitter kvar oavsett vad han säger, han sätter sig på huk framför mig och jag ler åt han.

- Jag pratade precis med Emma, mitt leende försvinner när han säger hennes namn

- Hon gratulerar till barnet, det han säger just nu gör mig väldigt ointresserad

- Varför kan ni inte bara lösa det här? Det är ju mer än ett år sen det hände och allt är löst mellan oss två ändå, jag möter hans ögon som bara visar allvar i det hela

- Det var hon som kom till mig, jag kom inte till henne, säger jag som vanligt och han suckar men går iväg som vanligt men stannar vid dörröppningen

- Du vet, det skulle vara bra för våra barn att alla är sams istället för att veta att sin mamma och sin faster bråkar över något som inte ens finns där längre, det han säger får mig att tänka på vad jag gjort mot Emma

Han går iväg från badrummet, vad har jag gjort? Jag har stött bort Emma för ingenting, vem mår bra av det? Han har rätt, jag måste tänka på barnen och så var vi ju väldigt tajta men det tog slut på grund av... Olle. Jag ryser till lite lätt av att bara tänka på vad som hände mig i Karibien, vilket får mig att komma på alla sår jag fått av han. Jag ställer mig i helkropps spegeln och kollar på min arm som har sitt ärr av kniven han hade då, sen mitt enorma blåmärke som såklart minskat otroligt då det var typ en månad sen nu. Det kan göra ont ibland men det händer typ aldrig, Olle har jag inte stött på sen resan vilket jag är såå tacksam över. Min mobil ringer så jag tar upp den snabbt och läser vad det står "Isabella", jag trycker på svara och lägger mobilen mot örat.

Isa: Mamma är det sant att du är gravid?
Bella: Jaa är det bra?
Isa: Ja du är ju bara 27 ändå så kör på
Isa: Haha älskar dig Isabella
Bella: Samma

Vi lägger på och jag ler. Isabella är 9 år nu och ja hon har en mobil, en iPhone 5s. Att allt gått så fort fattar jag inte, vi ska redan få ett till liksom.

________________________
Asså omfg! Den här boken ligger etta i tonårsromaner!! Kan knappt fatta det! Tack älskar er bitches!!❤️😘😘

Kram o puss