t j u g o

1.7K 61 8
                                    

Xander
🌖

Det var som om kokhett varmt vatten löpte under min hud och i mina vener som ett jävla virus. Det brände och stack i hela mig och jag kunde inte ignorera det. 

Det hade verkligen tagit all min kraft att inte gå fram till Grayson och bryta armen av honom. Han var så fucking jobbig och korkad, han var till och med värre än Andrew! 

Vad fan gav honom rätten att prata med Raelynn? Nej, precis fucking ingenting. 

Nästa gång jag såg honom skulle jag för i helvete spöa upp honom så jävla hårt att han skulle få problem med hjärnan, alltså mer än vad han hade nu. 

Hur vågade han bara stå och snacka med henne framför mig- eller överhuvudtaget? Hade jag inte varnat honom tillräckligt? Tydligen så var inte hans skador på halsen och ansiktet nog. 

Bara tankarna på ormsättet han hade stirrat på henne, fått henne att le och rört vid henne gjorde mig illamående. Både jag och min varg morrade fortfarande åt den synen som hade fått mig att känna så mycket. 

Jag fucking var svartsjuk och kunde inte förneka det.

Fuck.

Jag ville genast stöna högt. Varför var jag avundsjuk på Grayson i det här sammanhanget? Tanken var absurd, men när minnesbilderna från hur Raelynns ansikte hade skiftat från normalt till rosenrött av min ärkefiendes ord fick mig att börja fantisera hans död. 

Vad fan?!, hon skulle inte rodna mot någon annan. Det bestämde jag.

Det var verkligen inte lämpligt i den här situationen, eftersom det faktiskt handlade om Raelynns liv. För en sak visste jag säkert;

Grayson planerade att mörda henne.

Jag knöt genast nävarna så att knogarna vitnade, naglarna skar in i huden och det blödde svagt men jag märkte det knappt. Jag kunde inte heller sluta att spänna mig med tankarna på Grayson som ville skada någonting som var mitt. 

Och, ja Raelynn var mitt,- mitt ansvar. 

Från början var det för fan mitt fel att hon ens var indragen i allt det här, om jag bara inte hade reagerat så starkt som jag hade gjort när Grayson på mötet hade börjat röra sig mot henne- skulle hon vara säker. 

Även fast jag inte hade en aning om vad han planerade tänkte jag sätta stopp för det, även om det skulle bekosta mig allt. 

För han skulle inte få Raelynn. Aldrig. 

_______________

Kort kapitel wohoo :D

Jag räknade precis lite och tydligen har jag skrivit mer än 30 000 ord och jag har inte ens kommit halvvägs i berättelsen....

Well shit.

I alla fall, rösta och kommentera! 😘😂

HALV ✔Där berättelser lever. Upptäck nu