IX

142 5 0
                                    

Jag vaknade plötsligt av att dörren till mitt rum smällde högt. Hur hade jag ens somnat i allt oväsen som förts förut? Mitt rum var mörkt, min dator hade fått slut på batteri och låg brevid mig i sängen. Men jag var inte ensam, en stor siluett verkade stirra på mig i mörkret.
"Peter?" Sa jag, sömndrucken.
"Din morsa är en jävla idiot, vet du det?" Han sluddrade på orden, uppenbart full.
"Varför är du här inne?"
"Därför att du inte är en idiot. Du är snäll" Peter hade kommit närmre sängen nu, jag kunde höra hur han spottade ut orden och det fick mitt hjärta att börja bulta snabbare. Jag kramade lakanet under mig hårt för att mina händer inte skulle börja darra. Vad skulle hända nu?
"Borde du inte gå och lägga dig istället?" Frågade jag för att försöka få honom att tänka om vilka banor han än var inne på just då.
"Vafaan, säg inte åt mig vad jag ska göra, det gör din fittmorsa redan" han hade höjt rösten en aning, lät hotfull.
"Var är mamma förresten" jag försökte låta så oberörd som möjligt, men jag hörde till min besvikelse hur min röst svek mig i sista sekund och gick upp i falcett.
"Hon är väl ute på krogen eller något. Fan vet jag, hon drog. Den slynan" sättet han pratade om min mamma på gjorde mig arg. Jättearg. Hon kanske inte var världens bästa mamma men hon hade alltid gjort sitt bästa. Vem fan var Peter att bara dyka upp i våra liv och förstöra det lilla vi hade?
"Snälla gå" sa jag, tyst, tyst så att det knappt hördes.
"Vafan sa du?"
"Gå."
"Din lilla bitch, du är som din morsa!" Peter lutade sig över sängen samtidigt som jag kastade mig ur den. I hans tillstånd tappade han balansen och föll huvudstupa ner mot fotänden. Jag tog tag i telefonen som låg på nattduksbordet och rusade ut genom rummet, smällde igen dörren efter mig. Inte en chans i helvete att jag tänkte stanna kvar ensam hemma i lägenheten med Peter.

Jag rusade ut genom dörren samtidigt som jag tryckte luren mot örat. Tre signaler gick fram, sen hördes ett sprakande på andra sidan.
"Hallå?" Sa en uppenbart yrvaken Mattias. Hans röst fick mig totalt att tappa fattningen och jag brast ut i gråt.
"Mamma och P-Peter... De skrek och ja-jag somnade och h-han kom in och mamma v-var bor-borta och han r-amlade och jag sprang och... " jag hulkade högljutt, snoret rann ur näsan.
"Herrejösses Alice, andas! Ta tre djupa andetag." Jag gjorde som Mattias sa och lugnade ner mig lite.
"Kan jag sova hos dig i natt?" Frågade jag.
"Självklart! Jag messar adressen. Jag sa ju att jag alltid kommer lyssna på din skit och att min familj gärna ställer upp."
Jag log genom tårarna. Det kanske inte skulle bli så hemskt ändå...

Jag ringde på dörrklockan till lägenheten i det mörkgröna limphuset. Steg hördes innifrån och rätt som det var stod Mattias framför mig. Hans ögon lyste oroligt och han granskade mig noggrant från topp till och och sen till topp igen. Sen öppnade han sina armar och drog in mig i en hård kram. Jag kramade honom tillbaka och drog in hans numera välbekanta doft genom näsan.
"Hur är det?" Frågade han.
"Det är okej nu tror jag.. Jag är bara väldigt trött" svarade jag med pannan mot hans axel, ansiktet intryckt mot hans nyckelben.

Mattias tog in mig i det vitmålade köket och placerade mig på en köksstol vid det stora köksbordet i trä. Han var väldigt bestämd med att jag skulle få en kopp te och en macka innan jag fick låna badrummet och ta en dusch.
"Vi har kalla köttbullar, jag kan göra en köttbullemacka om du vill". Han tittade på mig och höll upp ett öppnat paket med Mamma Scan's.
"Eh, vet du vad..." sa jag osäkert. "Jag äter inte kött". Det sista jag ville var att låta otacksam, men det var som det var. Mattias såg först lite bestört ut, sen ruskade han nästan omärkligt på sig och la in köttbullana igen.
"Äter du ost? Jag kan göra en varm macka!" föreslog han och kastade en blick över axeln på mig. Jag log uppmuntrande mot honom. Det dåliga samvetet sköljde över mig i en väldans fart. Vem var jag att komma hit sent på natten och äta hans mat och praktiskt taget bjuda in mig själv att sova över?
"Absolut, jag äter ost. Men jag behöver verkligen inte äta, jag vill inte vara till besvär" sa jag. Det var ju en fördjävla bra ursäkt. Inte. Mattias rynkade ihop ögonbrynen och fnös högljutt.
"Vadå besvär? Vi har alltid för mycket mat hemma och det kommer bli jobbigare för mig om min mamma upptäcker i morgon bitti att jag låtit dig svälta"

Jag skrattade åt det han sa. Hur kunde den här killen få mig att känna mig så mycket bättre till mods så lätt?

Medan vattnet till teet kokade och micron var igång med mackan på en tallrik inuti kom en kvinna in i rummet. Hon var ungefär i 45-årsåldern med håret i en ljusrosa silkesbonad och en lila morgonrock. Hennes hud var vackert brun som Mattias och hennes stora ögon var en exakt kopia av hennes sons.
"Ni för ett väldans oväsen, det vet ni va?" Frågade hon med en mörk röst.  Jag fick genast dåligt samvete igen.
" Åh förlåt, jag vill verkligen inte tränga mig på! Jag visste bara inte riktigt var jag skulle ta vägen..." sa jag och tittade ner i golvet. Det var pinsamt och stå här och visa att man inte över huvud taget hade några andra relationer i sitt liv och att de därför skulle bli tvungna att hjälpa mig. Jag skämdes.
"Vännen, det är ingen fara" försäkrade Mattias mamma mig och log. "Du får stanna hur länge du vill och äta vad du vill! Mattias fixar fram en sovplats åt dig sen." Hon gav Mattias en uppfodrande blick och han nickade hastigt mot henne innan hon vände på klacken och gick tillbaka ut från köket. Micron plingade till och Mattias tog ut min macka och gav den till mig. Doften av den smälta osten och tomaten fick min mage att kurra högljutt. Jag och Mattias kollade på varandra och brast i skratt båda två.
"Inte hungrig sa du? Jo tjena!" sa han och skakade på huvudet.

Efter att jag ätit så fick jag ta en dusch.
"Du kan låna de här kläderna så länge". Mattias räckte en hög med mjukisshorts och ett linne och en duschhandduk till mig. "Det är min storasyrras, men hon hälsar på sin kille i Göteborg just nu så hon behöver de inte"
"Tack så mycket" svarade jag när jag tog emot högen.
"Ingen orsak. Ta vad du känner för i badrummet. Det finns nog en ny tandborste i översta lådan i skåpet därinne!" Mattias log mot mig när jag tackade igen och lät mig sedan gå in i badrummet. Badrummet var stort och kaklat från golv till tak med vitt, blankt kakel. Handfatet satt fast i en bänk med grå laminatskiva och badkaret var rymligt. Det satt en stor guldramad spegel över handfatet.

Jag hoppade in in i duschen och lät det varma vattnet skölja över mig. Jag tvättade håret med ett schampo och balsam som luktade kokos och använde en duschtvål som doftade starkt av vanilj. Mums. När jag klev ur duschen insåg jag att jag inte fått några rena underkläder och eftersom jag verkligen inte ville sätta på mig det som redan var använt och smutsigt bestämde jag mig för att helt enkelt strunta i underkläder. Jag fick fråga Mattias om det imorn eller något. Jag borstade tänderna med en oanvänd tandborste som jag hittade i skåpet, precis där Mattias sagt att de låg och sen klev jag ur badrummet. Jag insåg inte hur varm det varit därinne förens jag klev ut i korridoren och den svala, torra luften i lägenheten slog emot mig.

Den varmaste sommarenWhere stories live. Discover now