Vit som månen

Del 12

'Vad ska jag göra?'

Jag kollar mot den öppna dörren och mot alfan, mitt inre i uppror. Jag tar ett djupt andetag och tänker tillbaka. Min mates läppar mot mina, hans armar runt mig och säkerheten som jag är säker på att jag inte kommer kunna hitta någon annan stans. Sen tänker jag tillbaka på något jag försökt glömma, men som för alltid kommer vara inpräntat i mitt minne.

Gräset piskar mot mina ben och vinden viner i mina öron. Jorden under mina tassar är mjuk och det finns inte ett moln på himlen. Ändå faller en skugga över mitt ansikte från min syster som flyger över mig. Jag hoppar upp mot henne och skiftar mitt i luften till en falk. Vinden fyller mina vingar och jag kommer snart ikapp.

Hon tittar bakåt mot mig med en lekfull glimt i ögat och jag vet precis vad hon menar. Jag slår snabbt med mina vingar för att öka farten och går om henne efter bara några sekunder. Men hon är också snabb och ligger mig rätt i hälarna. Efter ett tag tappar jag farten och hon kommer förbi. Jag ser det ensamma trädet framför oss och vet att det kommer bli vårat mål. Med ett par extra starka vingtag är jag framför henne igen och kommer fram till trädet först.
"Ha! Jag van!" Kvittrar jag glatt och landar på en av grenarna. Hon stöter till mig lättsamt och är påväg att säga något när vi hör skrik från huset.

Våra blickar möts i en sekund innan jag slungar mig framåt och slår mina vingar så snabbt jag kan.
"Vänta!" Jag hör min syster ropa bakom mig, men jag lyssnar inte, det kan ju ha hänt något, jag har inte tid att stanna. Huset närmar sig snabbt och min skarpa blick sveper fram och tillbaka för att lista ut vad som händer. En rörelse i gräset drar min blick neråt precis i tid för att se en mörk varelse kasta sig upp mot mig, käftar vidöppna.

Han är för nära och mina desperata vingslag bär mig inte högt nog. Jag känner hans tänder borra in sig i min vinge och dra mig neråt.