Känn ingen sorg för mig || M&M

a r t o n

28juni

Vi hade tagit oss ut från rummet/arenan där konserten hade varit och var nu påväg till en hiss med några vakter och massa andra personer. Hissen vi kom in i var trång. Avskyr hissar. Tänk om man fastnar? Vad ska jag göra då? Jag vill inte sitta här med typ tjugo personer. Aja. Om det skiter sig med hissen då dör jag. Hissen som har musik i sig lät inget. Eller jo musiken lät men man hörde inget för att alla småbarn skrek om hur glada dem är för att träffa Marcus och Martinus.

Hissens dörrar öppnades snabbt några våningar upp inne i Gothia Towers. Jag tittade mot My som hade ett stort leende på läpparna. Sedan sneglade jag mot William som tittade uttråkat på sin mobil. Folket som stod framför oss hade börjat gå ut och jag gick efter. När vi kom ut ut hissen började jag och alla andra som varit i hissen följa efter vakterna in till något konferensrummet där hela meat and greaten skulle ske. Det fanns några stolar i rummet men några föreldrar till galna barn som hade skrikit i hissen hade satt sig på. Så jag ställde mig längst bak i rummet och tog upp min mobil. Jag gick in till snapchat och sedan chatten till Marcus AKA usch.

✨Fotbollsnörden

Jag|| bluff.

Igg

*_*_*_*_*_*_*_*_*_

Jag la ner mobilen i fickan och kollade på den lockiga brunhåriga killen med gant tröja som hade ställt sig brevid mig.

"My är galen" Sa han och skrattade smått.

"Ditt problem för hon är din tjej" skrattade jag tillbaks samtidigt som jag kollade bort snabbt mot My som stod vid dem små barnen och väntade exelarterat på Marcus och Martinus. Fattar fortfarande inte varför.

"Din bästakompis" sa William med en allvarlig skämtsam blick. Jag tittade på honom och log. Några sekunder efter hörde vi några tjejer skrika. Vi tittade bort och såg två exakta kopior komma ut från någon slags dörr.

***

Tjejen framför var klar och det var dags för My att ta bild. Äntligen. Känns som vi har ståt här i tvåhundra sextiofem tusen niohundra åttiotvå år. Exakt. Vet. Men vi var typ sist kvar av dem som skulle ta bilder. Hon gav mig sin mobil som ett tecken för att jag ska ta kortet. Hon gick fram och omfamnade dem i varsin kram. Sedan vände hon sig om mitt mig och log ihjäl sig som att hon hållde på att dö. Sedan tog jag fotot. My vände sig om gav dem en snabb kram till sa tack tror jag hör inte för hon pratar så tyst och sedan gick hon.

"Ikke du ønsker å ta et bilde" frågade en av killarna snabbt när vi hade vänt oss om och börjat gå. Jag tittade mot han. Vet fortfarande inte vem som är vem. My har försökt lära mig. Marcus har väll en fläck vid läppen och kortare hår? Eller Ne? bluffaren sa ju inget när jag skrev Marcus. Aja men det var inte han med kort hår. Men Vafan tror han att han är så känd att han bara kan fråga 'Vill inte du ta någon bild'. Asså han är fan inte så känd. Vem tror han att han är? Okej tagga ner. Mens barn är jag.
Men jag ska ta bilden. Asså jag har ändå väntat så varför inte. Jag gick fram till dem gav mobilen till My och ställde mig emellan dem två extremt långa killarna.
Jag log och hörde hur klicket från mobilen. Jag vände mig om mot killen med kort hår och en svart prick typ över läppen och kramade han först. Sedan vände jag mig mot Martinus? Marcus? Skit samma nån av dem. Sedan kramade jag han. Hans kram var varm och mysig. Nästan som han andra killen. Men han här var bättre på att kramas. Kan nästan inte beskriva känslan av hans kram. Men den kändes säkert mysig för att han är antagligen varm av svett. Jag kände hur han andades vid mitt öra. Jag släppte kramen och hållde på att vända mig om för att gå då jag känner att han kommer närmare mitt öra.

"Håkan Hellstrøm" viskade han. Jag blev helt still.

------------------
Dåligt kapitel🦃

Sent men sitter i en bil
oj ursäkten. aja men vart borta på äventyr idag. lol.