t r e t i o

1.9K 47 8
                                    

30juni

Jag vaknade upp av att se Marcus och Martinus ligga i soffan brevid förtöljen där jag satt. Vad söta dem är när dem sover. Jag började leta efter min mobil för att sitta med den lite. Vill inte väcka dem så. Ja. Men asså vart är min mobil. Jag reste mig upp och kollade på förtöljen om min mobil låg under mig.Självklart gjorde den det. Jag tog upp den och satte mig igen. Jag hade fått några medelanden från mamma och pappa under kvällen /natten där dom undrade var jag var. Så jag skickade ett enkelt svar till dem båda 'jag råkade somna hos kompisen jag SA att jag gick till igår, puusss älskar dig/er❤️❤️❤️❤️". Sedan gick jag in på youtube.
Jag såg att Therese Lindgren hade lagt upp en ny video så jag klickade in på den.

"Hej allesamman hoppas ni mår super bra idag.." FUCK. Ljudet studsade ut genom hotell rummet och självklart har jag högsta volym. Jag sänkte snabbt och tittar bort mot killarna. Dem vaknade inte. Jag pustade ut och började se videon igen.

"Det goör jag taack!" Jag kollade snabbt bort mot soffan där Martinus satt nyvaknen. Jag kunde inte låta bli att små skratta. "hvorfor ler du?" Frågade han förvånat.

"Det där var den sämsta dialekten jag någonsin har hört Martinus!" Skrattade jag.

"Nei, jeg eier den svenske dialekter" Han tittade på mig med en allvarlig skämtsam blick. Hoppas jag.

"Om du säger det så" sa jag och sedan gled tystheten in. Stelheten. Vi satt där helt tysta. Tystheten gjorde det för tyst. Jag kunde höra klockan från en mans blåa fakeskin klockarmand som går nere på gatan på väg till sista dagen på jobbet ticka. Vi är på tretionde våningen. Vill bara på peka det. Det kändes som att vi har suttit här i år. Måste göra något för att bryta tystheten. "Men ska vi väcka Marcus och gå ner och äta?" Frågade jag hastigt.

"Sure" sa han och började skaka till Marcus.

"Vad vil du?!"

"Marcus, vil vi ha frokost".

"Gå uten meg" sa han och vände sig om i den trånga gråa soffan.

"okay så jeg går og Wilma" jag och Martinus reste sig upp och började gå utåt med samma kläder som vi hade haft igår när vi somnade. Mjukiskläder. Vi gick ut genom trädörren och började gå mott hissarna.
Vi hörde någon ropa bakom oss när vi var vid hissarna. Vi vände oss om och springandes kom Marcus.

"Trodde du inte skulle ha någon frukost?" Jag flinade lite åt den nyvaken Marcus som hade kommit springandes.

"du må spise frokost for å overleve, kom jeg til" flinades han tillbaka.

-----
Suger på att skriva vanliga text kapitel. Har inte kollat om det står rätt i meningar och stav saker är bra. Orkar inte är lat.

Känn ingen sorg för mig || M&MDär berättelser lever. Upptäck nu