h u n d r a e t t

1.5K 35 12
                                    

28augusti

"Yeah, Pop, pop, pop, pop, Pop, pop, pop, pop Brrrr It's our paradise, Yeah, And it's our war zone" Jag tog min mobil och satte på pillowtalk remixen. Låten fördes igenom hörlurarna in till mina öron. Små rörelser följdes med min högra hand när pop,pop kom. Min mun mimade med låten. Så jävla bra E den. Alla tror nog att jag E konstig. Når jag sitter och typ gör musicals. Spårvagnen åkte framåt och framåt. Ovanligt. Trodde den åkte baklängest???-.-
Jag hörde någon röst komma från nån högtalare om att vi va nära stället där jag skulle av. Så jag ställde mig upp från min plats där jag suttit en ganska långstund och väntade tills spårvagnen stannade.
När den stanna gick jag lungt och sansat ut, musiken ändrades till då Valborg av My one and only legenden Håkan Hellström. Utan för spårvagnen där jag kommit ut då rå var det hus. Ja. HUS. Okej. Ingen bryr sig.
Jag gick på.. vad heter det? Den sidan man går? Aja där gick jag. Jag tittade ner i marken och fortsatte mima med min mun till låtarna för min GRYMA Spotify lista.
Undra vad Marcus gör just nu hihih. Aja. Jag tittade up på husen för att hitta nummer tjugosju. Där William bor. My brother. Som dejtar min bästa kompis My.
Jag såg ett gult fult hus. Gult är fult. Man ska ha rött hus. Det är fint. Aja jag såg ett gult hus med några as fina röd/rosa rosor på vägen. Fint! På huset stod det med siffror tjugosju. Tack o lov att det inte står med bokstäver skulle inte klarat det. Avskyr när gatonummer står med bokstäver. USCH. Tänk och se ett hus där det egentligen borde stå t.ex 7 och sedan står det med bokstäver S J U. UCSHÄ. GILLAR INTE DET.
Jag gick upp på stenvägen upp till huset och kom sedan till en trädörr. Jag knackade på dörren och hörde hur ett par röster kom inne från dörren.
Jag såg snabbt hur det silvriga nog kalla handtaget vreds om. Bakom dörren som nyss öppnats stod en kille.

"Är My här?" Sa jag, tittade på killen framför mig, hans brunhåriga lockar låg huller om buller plus att han bara hade en tröja och ett par gråa kalsonger på sig. Antagligen Calvin.

"Hon är i soffan" sa han och flyttade lite lätt på sig så jag kunde komma in. Jag klev in igenom dörren, tog av mig skorna och gick snabbt in till soffan. På den skin svarta soffan såg jag My.

"My hur mår du?" Frågade jag oroligt och tittade på hon.

"Ont" svarade hon kort och la sin hand lätt på huvudet. Vafan.

"My varför drack du ens?" Sa jag och satte mig på marken brevid My som låg i soffan. Jag såg borta i ögonvrån hur William tog fram huvudverks tablet och vatten borta i köket. Köket låg exakt vid vardagsrummet så man tydligt kunde se vad han gjorde.

"J.ag.. Ma..Mamma.. H.on.. Ja.." hon tittade ner på mig och la sin hand i min medans hon nervöst stammade ut sina korta ord. "Du vet" jag fattade exakt vad hon menade. Mys pappa lämnade hon och hennes mamma förra året. Nu så slår hennes mamma My för att straffa henne för att 'hon' gjorde så hennes pappa stack och lämnade dem. Det är därför My dricker. Fan. Vill fan ringa den där bris eller vad det nu är man ringer för att skaffa hjälp i såna här lägen. Men My sa nej. Eller har sagt nej. Jag la mitt huvud vid hennes och jag kände hur hon kramade om min hand med hennes.

-----------------
Stackars My :(((
Assååååå detta kapitlet sög. Tycker alla såna här skriv kapitlen jag skriver suger. Aja. Det är kul att skriva dem ibland.

Just nu mår jag skit, ont i huvudet och sånt dääääär. Hiihih. Åkte på en sånhär snurrsak man har på lekplatser och efter det har jag mått skit. Vettefan varför jag skriver ingen bryr sig ändå om detta::)))) men lite derför jag ej orkat skriva kapitlen idag, ska försöka nu även fast mitt huvud snurrar.

Denna låten E bra:)

Tack och hej,, puuuuuuusss 🦃🦃🦃🦃🦃🦃🦃🦃🦃🦃🦃🦃🦃🦃🦃




































Ska My få ett insta kapitel? Kke.... vet ej, ELLEEEEEEEEERR????????

Känn ingen sorg för mig || M&MWhere stories live. Discover now