Författardrömmar

38. Kartor

Ett av mina favoritämnen och ett lite lättsammare ämne efter alla ”näsknäppningar” som fått vara med i de senaste kapitlen.
Det har varit svåra ämnen och hårda regler ett tag nu, så nu tar vi något som är lite roligare – innan vi dyker ner i havet av regler och ömma tår igen. ;)

Kartor.
Något som jag tycker att hör till varje high fantasy, med några få undantag.
Det är nästan ett av nöjena med just high fantasy. Att få se hur författaren skapat sin värld och vad världen har att erbjuda.
För mig är det dessutom ett sätt att ”värma upp” innan jag börjar med själva historien. Jag kan ägna timmar åt att fundera på var berättelsen ska börja och vart den ska föra mina karaktärer medan jag ritar deras värld. Städer, floder, hav, skogar, berg, byar och kanske några tempel, borgar och fästningar beroende på vad berättelsen behöver.
Ibland har jag en idé, men inte någon större ”röd tråd”. Då kan en karta ge inspiration på vart jag vill att mina karaktärer ska ta sig.

Det är mycket att tänka på när man skapar en karta och här har jag inte mycket mer än min egen ”expertis” att komma med.
Det går säkert att Googla fakta om hur andra skapar sina kartor, men jag tänkte dela med mig av mitt sätt.
Jag har mina egna regler i ämnet och det är upp till var och en att bygga sin egen uppfattning.
Till skillnad från skrivandet så har ju just kartorna inte direkt några regler, men det finns saker som kan vara bra att tänka på.

Gör det inte svårare än det behöver vara är en bra regel.
En detaljrik karta kan vara intressant, men det blir lätt rörigt och svårt att se vad det föreställer.
För att inte tala om att det kan kräva så pass mycket energi att man ledsnar mitt i arbetet.

Att bestämma skala är viktigt.
När jag gjorde min första karta (i Drakgudarnas Rike) hade jag en mätsticka i papper som visade ungefär hur långt man går/rider/flyger på en dag.
En ”dagsmarsch-linjal” kan man kanske kalla det.
Utifrån den kunde jag mäta hur långt man kom till fots, till häst eller på drake på en dag och riskerade inte att missuppfatta sträckorna eller göra fel i något skede.
Det kan jag rekommendera.
Det sparar mycket tid när man undrar hur länge det borde ta för karaktärerna att ta sig från en by till en annan. I alla fall om man är ovan.
Att ha en uppfattning om hur stort landet är och att hålla sig till det är viktigt i en berättelse. När jag räknade ut hur långt en drake kommer på en dag tänkte jag mig att en drake flyger lika snabbt som ett mindre flygplan (skärgårdsflyg typ) och ett mindre flygplan är lite snabbare än en bil. Med bil tar man sig tvärs över USA på 3-4 dagar. En drake ska alltså kunna ta sträckan på 1-2 dagar förutsatt att man inte stannar i onödan.
Det är förstås upp till var och en att ha en egen uppfattning om hur snabba just era drakar är, men så snabba är mina i alla fall och det känns logiskt, så det håller jag mig till.
(Ifall någon undrar hur långt en erfaren vandrare kommer på en dag så har jag Googlat det åt er; Man går ca 2-5 km/h, vilket leder till max 10-50 km på en dag. Anledningen till den stora skillnaden är att utomstående faktorer kan variera väldigt mycket – terräng, vandrarens hälsa, klimat och så vidare.)

Se till att namnen syns är en annan regel jag har.
Ingen idé att ha en karta om ingen ser vad det står.
Här har också den överdrivet detaljerade kartan en nackdel då texten riskerar att försvinna i ”klottret”.
Jag använder Paint när jag gör grunden till mina kartor och bilderna jag sparar därifrån har en tendens att bli lite suddiga efter ett tag. Har ingen aning om varför, men de kartor jag har gjorda i Paint är trots allt bara grunder, så lite suddighet stör inte eftersom jag tänker rita dem för hand när jag är klar med boken.

Namn har jag tagit upp i kapitlet med just ”Namn” som titel (kap. 24), så det går jag inte närmare in på.

Värre regler än så har jag inte:
Enkelt, tydligt och konsekvent.