Werewolves - Glowing Eyes (Under Redigering)

Vargar i skogen?

Jag stod bland dom höga träden och andades in den härliga skogsluften. Det var på något sätt skumt hur jag kunde bli så lugn av att vara i skogen. Ljudet, doften. Det var så härligt att vara helt ensam.

Dagen idag hade gått sådär. Seth hade sattit sig på samma plats som mig för fjärde gången nu, och min slutsats var att han var intresserad. Jag vet ärligt talat inte om det är bra eller dåligt. Det beror förstås på om jag är intresserad eller inte. Vilket jag inte riktigt vet än faktiskt. 

Mina tankar avbröts när jag hörde ett ljud lite längre fram. Jag skymtade en rörelse ifrån ett stenblock en bit bort och smög fram till det. Försiktigt kikade jag bakom det och kände hur min puls steg. Det var en varg. En stor varg. Nej, inte stor. Enorm. Den hade ryggen mot mig som tur var, annars vet jag ärligt talat inte vad som hade hänt. Pälsen var svart, inte grå vilket var lite onormalt för vargar i Sverige.

Det var inte det enda som var onormalt med detta hus till varg. Detta var en olämplig miljö för vargar att vistas i. Vargar har aldrig nånsin synts i den här delen av Sverige. Någonsin. Å andra sidan var inte den här vargen normal. Jag stod fortfarande som förstenad och väntade på att den skulle röra på sig. Efter vad som kändes som en evighet började den röra på sig längre in i skogen och efter ett tag var den utom synhåll. Trots det väntade jag några minuter innan jag rörde på mig. Det var nästan som att jag förväntade mig att en varg skulle hoppa fram ur intet och slita huvudet av mig. Jag skyndade mig ur skogen och låste dörren omedvetet när jag kom hem. När jag gick in i mitt rum satte jag mig framför datorn och sökte efter:

VARGAR

Precis som jag konstaterade innan så har det aldrig någonsin funnits vargar i den här delen av Sverige. Vargar stora som hus existerar tydligen inte heller precis som jag trott hela mitt liv. Ända fram tills för några minuter sen.

Jag sneglade på min klocka och svor med en gäspning. Den visade 01:07. Om jag lyckas ta mig upp imorgon är det ett mirakel...
Jag hann precis borsta tänderna och ta av mig kläderna innan jag sjönk ihop på sängen med en suck.
Hoppas bara Elin är där imorgon. Hon är expert när det gäller killar. Iallafall enligt henne. Aja.
Då slipper jag åtminstånde sitta bredvid Seth hela dagen. Det var det sista jag hann tänka innan mitt medvetande slocknade helt. Dagen efter insåg jag att det skulle bli helt tvärtom.