Kapitel 10 - Sam

267 9 6
                                    

Killen som uppenbarligen heter Sam räcker fram handen.

Jag räcker motvilligt fram min hand och presenterar mig. "Mira".

"Äh, va inte så blyg Mira! Sam är inte farlig, han är jättesnäll!" Säger Cassidy som antagligen sett hur jag stirrat misstänksamt på honom när vi skakat hand.

Om hon ändå visste vad jag vet..

Jag spänner ögonen i honom och han gör detsamma. Jag undrar vad han tänker.. justja, jag kan ju läsa tankar.

Jag försöker fokusera, men hör ingenting, hur gör man det här egentligen?

Cassidy avbryter våran stirr-tävling.
"Hallå vi har lektion nu"

"Jag kommer snart" Säger jag och stannar kvar en stund medans Cass och Sam går mot lektionen.

Jag tar upp telefonen och ringer Rhydian.

"Hallå?" Hörs i andra änden.

"Hej, du hur gör man när man ska läsa andras tankar?" Frågar jag rakt ut.

Rhydian skrattar. "Du kan inte läsa någons tankar mot dennes vilja, du kan bara ta emot tankar. Det är mer komplicerat än att bara läsa tankar rakt av, jag kan förklara mer senare. Varför undrar du?"

"Äh, bara undra" svarar jag.

"Jaha okej. Ses vi senare idag då?" Frågar Rhydian. Han låter nästan som att han ser framemot det.

"Självklart" svarar jag och ler.

Vi säger hejdå och jag skyndar mot lektionen som börjat för 5 minuter sedan.

När jag kommer in i klassrummet så ser jag att Sam sitter bredvid Cassidy, på min plats.

Han ler ondskefullt mot mig när han får syn på mig. Vad vill han egentligen? Ta min bästavän ifrån mig? Vem är han ens..?

Jag slår mig ner vid en ensam bänk längst fram vid dörren och plockar fram mina böcker och försöker fokusera på lektionen istället, det går sådär.. Jag känner hela tiden Sam's blickar bränna i nacken på mig.

***

Dagen flyter på som vanligt. Eller ja.. förutom att Cassidy varit med Sam hela tiden istället för mig, annars är allt som vanligt.

Jag har totalt struntat i Cassidy och Sam, de får väl umgås om de vill. Men någonting lurt vilar över honom. Jag vet inte vad, men han känns ond och jag är lite orolig för vad han egentligen är ute efter..

Jag går mot cafeterian för att köpa mig en dricka när jag plötsligt får syn på Cassidy, men nu är hon inte med Sam längre. Hon sitter själv och läser en bok, något som är mycket mer likt henne än att springa runt med någon kille hack i häl.

Jag lägger fram några ynka kronor vid kassan och tar sedan min Loka och går och sätter mig bredvid Cass.

"Hej" säger jag när jag slår mig ner bredvid henne och öppnar min Loka.

Hon svarar inte, bara fortsätter att läsa sin bok som hon är helt inne i.

Jag kollar vad det är hon läser och ser att det är någonting om varulvar.

'Hur du känner igen en varulv' står det på bokens omslag.

"Vad läser du?" Frågar jag och då rycker hon plötsligt till.

"Förlåt, jag såg dig inte" säger hon och smäller igen boken. "Jag och Sam håller på att undersöka en grej"

Hon ler lite ironiskt.

"Undersöka vad?" Frågar jag och höjer på ett ögonbryn.

Hon drar ett djupt andetag. "Eftersom du inte tror på mig angående varulvar, vilket Sam faktiskt gör, så har jag och han börjat ett eget detektivarbete" förklarar hon lite surt.

"Jag tror dig ju visst!" Säger jag lite chockat. Vad håller Sam egentligen på med? Vända min bästavän emot mig?

"Nja, inte helhjärtat så som Sam gör" påpekar hon.

"Cass.. Jag tror inte att du ska lita så mycket på Sam. Han verkar.. skum" säger jag och tar en klunk av min Loka.

Hon himlar med ögonen och suckar. "Bara för att en kille vill umgås med mig så betyder det inte att det är någonting skumt med det!"

Hon plockar ner sin bok i väskan och reser på sig.

"Nu ska jag gå och träffa Sam innan sista lektionen börjar. Hejdå Mira" Säger hon och trippar iväg med näsan i vädret.

Vad sjutton har hänt med henne egentligen? Hon är så olika sig, såhär brukar inte Cass bete sig.

Jag tänker inte mer på det utan tar istället några klunkar av min Loka och går sedan ut för att ta lite frisk luft.

Jag undrar vad som egentligen hände Maria.. de där betten såg ut att kunna komma från en varulv, jag menar.. vargmänniska. Jag vänjer mig aldrig.

Och jag är en.. sån. Jag förstår inte hur jag aldrig kunnat veta, att jag aldrig 'råkat' förvandla mig tidigare. Egentligen är det ju ganska häftigt. Jag har alltid gillat vargar och nu kan jag förvandla mig till en! Jag vet dock inte hur jag gör det.. det bara händer.

Jag kollar ner på klockan och inser att min lektion snart börjar, lika bra att gå nu så jag inte kommer försent.

Jag går in i klassrummet och det första jag lägger märke till är att min och Cassidys bänk är tom. Varken hon eller Sam är på lektionen, det är konstigt för Cassidy brukar vara väldigt noga med att gå på varje lektion.

Jaja, de kanske kommer snart, tänker jag och slår mig ner vid en tom bänk.

Lektionen går och efter en halvtimme så har de fortfarande inte dykt upp.

Jag börjar bli orolig och bestämmer mig för att lämna lektionen och leta tag på Cass.

Jag får upp hennes doft direkt i korridoren och följer den ut på skolgården. Den leder vidare in i skogen, åt samma håll där de hittade Maria.

Doften blir allt starkare och snart känner jag även en doft utav blod.

Blod.. nej, Cass!

Jag springer genom skogen, snabbare än vad jag trodde var möjligt och snart börjar det dyka upp blodspår på marken.

Ju längre in i skogen jag kommer desto mer blod syns på marken.

Någon ser ut att ha kämpat för sitt liv för marken är uppriven och fotspår syns överallt, även.. tassavtryck.

~☆~

Vad tycks hittills?

Bilden högst upp (på Jacob black från twilight ;)) ska föreställa Sam, men självklart får ni skapa er egen uppfattning av hur han ser ut!

MiraDär berättelser lever. Upptäck nu