Mira

Kapitel 30

Jag går och pratar med Leah som pratar med resterande i flocken, även alfan Komo.

Med mig får jag Kenai, Sakko och Lo, de andra behöver vara kvar ifall Taros tar sig till lägret, inklusive Rhydian..

Sedan skickar Komo en hel drös med fler soldater, men det kommer ta tid innan de är här.

I flocken Baagøe har flera soldater samlats för att utrota Taros, en gång för alla.

Och de som ska leda detta, well.. det är jag och Sam.

Jag plockar fram min telefon och ringer Cassidy. Det går många signaler och tillslut börjar röstbrevlådan prata. Attans också.. Inget svar.

Jag skyndar över till Rhydians stuga där han är och gör sig iordning. "Hej. Jag tänkte bara.. säga hejdå"

"Miranda, vi ses snart igen, du behöver inte vara orolig" säger Rhydian och kramar om mig.

Jag blundar och han ger mig en lätt kyss på pannan innan han kramar mig lite hårdare.

"Du ska se att detta går bra, oroa dig inte" Säger han och vi släpper taget om varandra.

Sam kikar in genom dörren. "Dags att gå" säger han och försvinner sen ut igen.

"Hejdå Rhydian.." säger jag sorgset.

"Vi ses snart igen Miranda"

Jag tänker precis gå när Rhydian greppar tag om min arm.

.."Och du, jag älskar dig" säger han och ger mig en snabb kram.

Jag ler. "Jag älskar dig också" viskar jag tillbaka.

Det har gått så fort för mig och Rhydian, från att vara ingenting till att vara vi två och till att han säger att han älskar mig. Det pirrar i hela mig, jag är så glad att jag har honom.

Jag och Sam går tillsammans till Baagøes läger. De är färre än vad jag först trodde, jag vet inte längre om vi kommer överleva kriget.

Samarķ möter upp oss. "De är snart här, jag hoppas ni är beredda" säger han.

Jag hinner inte säga något innan Sam tar ordet "Vi är beredda"

Jag känner mig inte så beredd om jag ska vara ärlig.. jag känner mig livrädd, tro det eller ej. Jag må vara tuff, men ett krig med vargmänniskor? Vem skulle inte vara rädd då? Speciellt om du ska leda det.

"Vi behöver prata strategier" säger Sam och drar med mig en bit bort. "Samarķ kommer vara tryggt satt i en bunker medans vi strider, så det är bara du och jag nu Mira"

"Jag är livrädd Sam, det måste jag erkänna"

"Det finns inget du behöver vara rädd för, du är en Tenshi, kom ihåg det"

"Ja, men jag vet inte ens hur den här Tenshin funkar!" Utbrister jag, besviken på mig själv.

Precis då får jag upp en doft "Sam, känner du-" Han avbryter mig.

"Det är Taros, de är redan här"

Sam skyndar iväg och jag efter honom. Vi kommer fram till där soldaterna samlats.

"Hör upp!" Säger Sam och alla tittar åt hans håll "Taros är här och vi måste vara beredda på strid nu, är ni med mig?"

Höga rop hörs bland folkmassan. "Ja!" Skriker de.

Sam delar in flocken i två grupper, en som ska följa mig och en som ska följa honom. Utan att egentligen veta hur det här ska göras så tar jag med mig min del utav flocken och smyger in i skogen för att möta upp Taros.

Det är nu det gäller.

Hejhej! Tänkte bara säga att om ni gillar denna bok så får ni gärna kolla in mina andra böcker också, de flesta handlar om varulvar 🤪 Har en jag skriver på just nu som heter "She Wolf", tror den kan bli bra.

Tack för att ni läser! Rösta gärna om ni vill <3