Okej! tack till alla er som stöttar mig nu! ni som inte stressar mig! och visar att jag skriver bra! tack! Tack så himla mycket fina ni <3
Lite nya nyheter har jag! Jag ska börja på en ny bok! den heter "Feel this moment" Jag har gjort ett omslag till den och aa! snart kommer den ut! men jag kommer inte sluta med denna! =D
°Emelie's perspektiv°
"Felix sluta!" sa jag bestämt och tog tag i hans arm. "Berätta vad du håller på med" Sa jag ennu mer bestämt. Han svara inte utan bara kolade ner på sina skakiga händer. "J-Jag ska B-ara hjälpa Ma-" han avbröt sig själv. "Martin! ja! Martin! han bad om hjälp! så jag ska hjälpa honom" Oscar stack fram huvudet från vardagsrummet och gav Felix en menande blick, "Felix.. Du känner ingen Martin!" Sa han tyst, "Vad vet du om de?" Svara Felix nervöst och börja pilla med drag kedjan på sin jacka. "För jag känner A-L-L-A dina kompisar!". Felix suckade högt och la ner sin mobil i sin jack ficka. "Max" sa han bara inan han gick ut. Jag fick inte ens någon förklaring
"Felix! vänta!"
"Nej snälla Emelie! stoppa mig inte! jag måste hjälpa honom"
"Men.. Felix! jag stoppar dig inte! jag följer med okej?"
"Nej de kan vara för farligt! jag måste förklara för dig inan! De är dina gamla föräldrar! de har honom i någon stuga! och han har vart inlåst där sen han försvann! och han SMSa mig nu och sa att han verkligen inte klarar mer Ha-"
Jag avbröt honom inan hans ens hann säga klart
"Felix! de var flera dagar sen han försvann! Jag bryr mig inte om du inte sagt något till mig! bara för tillfället! men vi måste hitta Max! nu!"
*1h senare*
Vi hade sätt flera stugor fast de var helt tomma, Oscar och Felix gick bakom mig och prata tyst om de som hänt, medan jag var några meter framför dom. Flera gånger hade jag ringt till Max's mobil så att vi kanske skulle höra hans ringsignal, Men inget, Inget hördes. När vi gått en bit längre in i skogen stanna Oscar hastigt vilket fick både mig och Felix och stanna och kolla chockandes på honom, "Hör ni?" sa han tyst. "Ja! jag har öron!" Sa Felix, och även fast vi är i en seriös situation så börja jag små skratta åt Felix lilla kommentar. "Seriöst nu, hör ni inte?" sa Oscar bestämt, när vi stod i någon cirkel knäpptysta så hörde vi en ring signal.
Smygandes så tysta vi bara kunde gick vi mot den helt övergivna stugan, eller ska man ens kalla detta stuga. men när vi kom såpass nära, hörde vi tunga andetag. Snabbt tog jag tag i någon l pall och ställde mig på den så jag kom lite högre upp vid fönstret, Jag torka av fönstret med min tröja och när man kunde se igenom såg jag honom, Jag såg min bror, jag såg Max, Ihoprullad mot hörnet bleck, frusen och helt förstörd.
Utan att ens tänka sprang jag snabbt mot dörren som låg 2-3 meter ifrån fönstret och försökte öppna med de var helt omöjligt. Även Felix och Oscar försökte men de var helt omöjligt. "Emelie! vad du än gör! få inte panik!" var de Oscar sa till mig, men jag lyssnade inte, Jag bara drog och slet i dörren tills mina armar inte orka mer, Då jag fall mot marken och satt kvar där med knäna upptryckta mot min bröst korg och ansiktet in tryckt mot knäskålarna.
"Oscar! slå sönder ett fönster eller något!" Sa Felix och kola lidande mot Max som bara låg där mot hörnet.
°Max perspektiv°
Flera gånger hade jag försökt ta mig ut, men de gick inte, sen dag ett här inne så har ingen vart här, Ingen hade kommit hit på 5 dagar, jag kände inte kraften i mina ben längre, Eftersom jag varken druckit eller ätit. flera gånger hade jag försökt äta på en av de äckligt ruttna äpplena men jag klara verkligen inte av de. Jag kröp mot min mobil som låg på golvet, eftersom jag inte använt mobilen, och haft den på flygplans läge i dessa dagar och min mobil hade bara 46%, Jag tog snabbt upp min svarta iphone 5 och smsa Felix
"Sos, jag behöver hjälp nu"
Strax efter de kände jag att kraften inom mig försvann, sakta men säkert blev allt svart, och jag förlora medvetandet
__________
Jahap och vad händer här?
Seriöst förlåt att jag typ inte uppdaterat på en månad eller något! förlåt förlåt! men här kom ett kapitel! och jag ska se om jag kan göra de längre nästa gång! jag vet att de är as kort just nu!! men som sagt! jag ska försöka!
Adiooss så länge så så hörs vi! ses mina älsklingar <3
