Kapitel 32

2.1K 92 10
                                    

•Emelie's perspektiv•
drygt en månad hade gått, de gjorde ont att få veta Felix mörkaste hemlighet. Att han visar dig glad med egentligen faller till botten, Att han fejkar ett leende när han Egentligen gråter om kvällarna, Han sa aldrig anledningen. klockan var runt 02:45 och jag kunde inte sova, Jag tänkte bara på Felix.

jag bestämde mig för att skicka ett sms till honom. Bara jag inte stör, eller de viktigaste, Hoppas han inte för något för dumt, mina tummar dansade över min nya iPhone 6 som jag hade fått i julklapp ifrån Max, Då var pinan ifrån min spräckta iPhone 4 borta.
Snabbt radera jag det jag skrivit och börja då skriva på nytt. Men samma visa hela tiden. jag lade undan mobilen och kollade rakt upp i taket där jag klistrat fast en massa stjärnor som jag själv räknar när jag inte kan sova.

"Felix.. det gör fortfarande ont över att ens få veta hur du egentligen mår, Jag säger inte till någon, Men är de inte dax att du berättar för mig vad som orsakar att du mår såhär? Snälla Felix.. Jag vill inte att du gör något dumt! jag klara mig igenom allt! Och jag vet att även du gör de"
Skickat.

-

Jag steg upp som vanligt. Denna gång hade jag ingen lust att dra till skolan alls så snabbt la jag mer ner igen, Mamma knacka först på min vita dörr och sedan öppna hon dörren. "Emelie? Hjärtat? de är dax att stiga upp nu" Hon gick sakta in i rummet och satte sig på säng kanten. "hur är de gumman?" Sade hon. "jag mår inte så bra idag, kan jag få stanna hemma?" fråga jag och kollade mot henne. Hon lade sin hand mot min panna och kolla medlidande på mig "Du har ingen feber, Är de något som har hänt?" Hon hoppade ett snäpp närmare och tog min hand i sin och masserade min handrygg med sin tumme. "nää, Jag har ont i magen, du vet.." sa jag och betonade ordet "Magen" hon sken snabbt upp och pussade min panna "Då förstår jag, Jag ringer Eva och och berättar att du stannar hemma, om du skulle bli hungrig så finns rester ifrån igår i den blåa lådan i kylen, Kyra på dig. Jag och pappa jobbar sent idag men Max kommer hem vid fyra tiden" Hon pussa återigen min panna och gick ut ur mitt rum, Jag tog min mobil och chockades en massa sms ifrån Felix

"Jag blir inte respekterad"
"Jag får inget privat liv"
"Dom som stöttar mig mest hatar mig mest"
"mina föräldrar fattar inget"
"killarna kan ALDRIG förstå"
"ingen är glad för mig utan alla hatar mig!!!!!!"

Utan att ens tänka skrev jag snabbt in ett svar utan att läsa igenom.

"Felix säg mig! vad är de alla är
Så arga på dig för?"

De tre bubblorna visade att han skrev in ett svar. Därför tryckte jag inte bort chatt fönstret.

"Fansen hatar mig pga jag att
Kär... Killarna tror att jag bara hittat ett nytt "One night stand" mamma och pappa säger att jag ska bjuda ut henne. Men de är så jävla svårt... Jag är rädd för kärlek... Jag mår var allmänt dåligt.. Och det bästa är att jag är sjuk så slipper jag dra till skolan och låtsas vara glad"
"Felix jag är fake sjuk, kom till mig"

~~~~
Dörren öppnades utan vidare knackning. Felix kastade av sig skorna och även jackan. Sedan gick han upp för trappan och in till mitt rum.
"move your ass jag är sjuk inte du" sedan lade han sig ner bredvid mig under täcket. jag höll om honom bakifrån och viskade mot hans öra.
"Felix? Du betyder så sjukt mycket för mig och jag bryr mig om dig... Du får inte skada dig, För om du gör de gör jag de"

__________

sorry för seg uppdatering honeys❤️❤️ Men jag har tänkt! jag vill på något sätt skriva en FOSCAR novell😍 bc I LOVE FOSCAR!!!! vad tycker ni? kommentera om ni vill de! För jag måste få veta! Och samtidigt checka i in min andra bok "Feel this moment" så är ni fett gryma!

BTW! Jag vet att säkert många slutat läsa osv... Bah för att Jah inte uppdaterat på länge och jag ber så sjukt mycket om förlåtelse! :c

Adopterad - O.EWhere stories live. Discover now