-Emelie's perspektiv- Om 5 minuter är jag framme. Framme vid min nya familj. Precis när jag skulle fråga när vi va framme så stanna bilen. Utanför huset satt de två stycken killar och en äldre tjej! Förmodligen min nya "mamma" om man ska säga så. Jag klev ut ut bilen och mina väskor va redan utanför. Dom två killarna kollade åt mitt Håll och kvinnan reste sig upp och började gå mot mig.
- Välkommen Emelie! Har resan vart bra?
Fråga hon snällt. Jag nickade och log.
Sedan utan att tänka så kramade jag om henne. Hon kramade mysigt tillbaka.
- De där är min son Max och hans kompis Felix. Och jag är Ann, Max mamma! (Okej! Tyvärr så vet jag inte vad Max mamma heter😳)
Jag log mot dom och vinka, båda två vinkade tillbaka.
- kom så ska jag visa dig ditt nya rum!
Sa Hon och hjälpte mig med väskorna
Sedan så ropa hon på Felix och Max att ta mina väskor. Jag följde efter Ann och hon visade mitt rum och OMG va stort de va, verkligen as stort. Efter ett tag kom Felix och Max in i mitt rum och lämna mina väskor på sängen
- behöver du hjälp? Fråga Max
- Va? Nej de är lugnt! Tack ändå! Svara jag och log.
Båda två nickade, log. Och sen fick dom. Sakta så öppna jag min ena väska, där var de ett familje foto, Mig, min mamma och pappa. Mina ögon fylldes med tårar! Dom jävlarna ska aldrig mer komma in i mitt liv mer! Precis när jag rev sönder Bilden så kom Max in i rummet.
- Är allt okej?
Sa han tyst och gick in och satte sig bredvid mig
- nej..dom övergav mig! Dom brydde sig aldrig om mig. De köpte aldrig mat! Jag satt ensam i rummet hela tiden! ingen brydde sig!
------------------------
Kort och tråkigt jag vet! Förlåt! Men de blir bättre jag lovar❤️
