7.

7 5 7
                                    

Nästan en vecka hade gått sen den misslyckade filmkvällen tillsammans med Alva. Simon hade ältat den varje dag och vid flertalet tillfällen hade han blivit stående med mobilen i handen men inte vågat ringa till henne, rädd för att störa och göra saker värre.

"Jag antar att Alva inte ska med?"

Frågan kom från Sebbe som satt med ett anteckningsblock i knät. Han slog bläckpennan mot den tomma sidan och blåste en bubbla med tuggummit.

"Nej det tror jag inte", svarade Simon och bläddrade förstrött i en gammal skvallertidning.

"Tror?" Sebbe höjde på ena ögonbrynet.

Ali reste sig från rottingfåtöljen i altanens bortersta hörn. Han kom fram till dem och visade upp en enorm badleksak som skulle föreställa ett flygplan på sin mobil.

"Den här får vi alla plats i. Fatta coolt att glida runt i den här."

Simon var tacksam över att Ali avbrutit frågorna om Alva. Sebbe verkade glömma bort henne i samma veva som han och Ali svepte fram fler bilder på badleksaken.

Glasdörren öppnades och Hampus steg in med en fryspåse full med glass. Solen sken ute och sommarvärmen hade äntligen anlänt.

"Stäng dörren", bad Sebbe och tog emot glassarna. "Morsan tjatar om att växterna mår dåligt när värmen kommer in hit."

Simon kunde förstå det. Den påkostade luftkonditioneringen gjorde så att temperaturen höll sig behaglig trots att de satt i vad som mer påminde om ett växthus än ett uterum.

"Vi åker väl på fredag?" undrade Hampus medan han slet av pappret från sin daimstrut.

"Ja, imorgon", upplyste Sebbe honom om och log stort.

"Jävlar, jag har inte packat en pryl", svarade Hampus och kliade sig i hårbotten.

"Nu börjar du låta som en tjej", sa Ali retsamt. "Vi ska bara vara borta över helgen. Vad mer än ett par kallingar och lite öl behöver du ha med dig?"

"En tandborste och en deo hade varit trevligt", svarade Simon och flinade. Han la ifrån sig skvallertidningen på bordet och tog över anteckningsblocket från Sebbe. Tillsammans började de skriva en inköpslista. Överst stod plastflygplanet uppskrivet.

Simon hade längtat efter den här helgen. Det var tradition att åka ut till ön där Sebbes föräldrar hade en liten sommarstuga. Ön var inte speciellt stor och låg i en sjö bara några mil bort. Totalt på ön fanns det femton stugor i varierande storlek och det brukade alltid finnas några andra att umgås med. Han hoppades att det skulle bli så i år också, det skulle nog få honom att komma på bättre tankar.

De handlade, packade och kom överens om att Simon skulle köra morgonen därpå. När han låg i sängen hade han svårt att somna. Dels var han uppspelt, men samtidigt väldigt ledsen. Inte ledsen så att han behövde gråta, utan mer ledsen på ett sätt som fick honom att känna sig tom inuti. Som om det blivit ett stort hål i hans kropp.  Han skickade ett sms till Alva och undrade om de kunde prata. Svaret dröjde men han var fortfarande vaken när det kom.

Sorry, pallar inte nu. Är med Adam

Han slöt ögonen, la ifrån sig mobilen och försökte att ignorera smärtan som följde. Det gick sådär. Trösten var att han snart skulle på weekend med grabbarna och det fick inte Alva förstöra. De var tvungna att ha så roligt att han helt enkelt inte hade tid att tänka på henne.

Inte ett moln syntes på himlen när de for iväg till ön nästa morgon. Stereons ljud var maxat och Hampus sjöng med så högt att han förmodligen skulle bli hes om han fortsatte så hela vägen. Simon koncentrerade sig på körningen. Morgontrafiken var gles och han tillät sig att slappna av en aning efter halva vägen.

Hälsningar Från HjärtatWhere stories live. Discover now