Son Till Min Chef

Kapitel 11 - Tro mig - Del 1.

Vid lunchtid, dök upp hos Simon som han hade informerat honom första sak på morgonen. Han hade gått för att köpa deras Pepparkakor till butiken i svensk mat och hade gått för att samla sitt snitt kaffe som han velat. Det skulle lämna det på bordet och jag skulle gå, det var tanken, men när jag kom in, han arbetade inte.

Jag tittade ut genom fönstret och hans händer vilar stadigt mot glaset, hans hår var rörigt som om det hade hänt är händerna genom att belamra av nerver och hade bort halsduk och jacka som låg på stolen.

-Jag tog du lunch om jag ber om ursäkt, jag kommer.

Jag verkade nästan att höra att det slutade jag men när jag vände, Simon förblev ser genom fönstret och inte hade flyttat ingenting. Jag lämnade kontoret känner en knut i halsen, det hade uppnått att han flyttade ifrån mig, nu när han skulle göra?

Ett samtal väckte mig mitt i natten rädda mig från en mardröm i vilka Sebastian mig återvänder för att kidnappa och skada mig för att vara med Simon. Jag lugnade ner mig varmt om hjärtat och jag besvarade samtal.

-Hallå? Är du Hannah, fästmö Simon?

-Ja - jag susurré halv sover-. Vem är du?

-Jag är Riley, hans vän. Simon tar dricka mer än en timme och inte för, om fortfarande så ska sjuka. Han ignorerar mig och, som det inte gör något men säga ditt namn, jag antog att du kunde hjälpa mig. Jag tror att... - var är du? -avbröt honom orolig för Simon.

-At Bar Mathilda, i närheten kontoret han leder. Vet du var det är?

-Ja, inte till oro, jag är där i tio minuter.

Jag klädd till alla brådska och tog bilen lånade till Michael att börja så snart som möjligt och få till bar att jag hade sa Riley. Skriv bara in, såg jag en kille med svart hår håller Simon medan det försöker hålla sig till kyparen som, så det verkade, inte tjänade honom mer. Jag gick till dem och jag gjorde till Simon jag ser, men långt ifrån Le mig som alltid han gjorde det, jag bara tittade på med en straff sekunder och sedan föll ansiktet för att slippa titta på mig.

-Hannah? -frågade den sådan Riley att sucka av lättnad när jag nickade. Simon, upphör att uppföra sig väl framför din fru, vad tänker hon?

-Hon redan... tror fel... mig - Simon sa utan att titta på mig-. Inte ens... Låt mig röra vid henne...

Det jag harte och grep till Simon's arm att få honom ur baren och lägga den i bilen. Det hade gjort mig arg att jag försökte att inte påverka mig mycket eftersom min nya personlighet inte passade med gammalt. Jag tog honom till sin lägenhet, där han hade aldrig varit, och lyfte hennes nycklar och öppnade dörren för att ta dig till det första rummet som jag hittade. Jag låg i sängen och jag var snabbt bort jackan när han tog tag i min handled och ställde henne i sitt hjärta.

-Tror du det? -viskade medan du tittar på mig. Vet du varför är slå så fort? Eftersom du är nära mig, Hannah, det är vad jag provocas. Det gör mitt hjärta inte jag lyda och kan således starka.

Jag bodde fortfarande medan mitt hjärta besvarade hans och, utan att tänka på konsekvenserna, jag närmade mig honom att kyssa honom. Mina läppar började med din och kiss lyckades salt eftersom båda grät.

-Stanna hos mig - viskade mot mina läppar medan en tår yours gick med mina tårar. Tro mig, jag är inte honom.

Jag nickade och jag låg bredvid honom. Hans armar omgiven mig och jag kvar känslan de nerver som tänker att någon skulle spela, kände jag bara Simons varsamma händer smekte mitt hår. Han kysste mig på halsen och jag gick över till honom tills jag kände min rygg mot hans bröst.

-Han älskar du inte - sa om mitt öra - och jag gör, och inte till mitt liv.

Jag vände mig till titta honom i ögonen och installerades även ett leende på mina läppar medan hans tummen smekte mina kinder långsamt.

-Te amo, Hannah Lundgren - sade sedan kyssa mig försiktigt, verkade nästan overkligt att smeka av dina läppar på min.

-Jag också, sa Simon - kyssar många gånger. Låt inte ingenting och ingen separat oss, snälla, inte låta honom röra mig någonsin mer, du vill bara du.

Han nickade och kysste varandra tårar på mina kinder då kläda mig med lakan.

-UYYYYY hahahhaha xd detta alltmer är mer intressant, eller är min åsikt?

Anyway, jag har lagt upp det första kapitlet i berättelsen om syster till Simon, jag hoppas du gillar den.

Vi läsa senare.

Kyssar.

Katherine :)