Son Till Min Chef

Epilog.

Livet är för avkastning att fortsätta när mindre det tror. Människor som tror att de alltid skulle vara kan gå och som mindre såg ut som de skulle bo kan förvandlas till den vackraste av ditt liv.

Hannah hade alltid trott att jorden inte var för ellla, rädd för att tala med människor och en av dess mest viktiga regler inte var uppmärksamheten för allt i världen. Men hon var inte riktigt så, helt enkelt hade dolt den sant Hannah av rädsla för att bli sårad. Men om inte, du riskerar för att skadas, kan du få att verkligen älska någon?

Hannah tittade på när Simon han sov med den lilla Ethan i famnen. Far och son var både fysiskt och alla kopior. Livet hade blivit något varma och trevliga sedan hade hittat till Simon och hade kommit till klimax med vår son Ethan. Jag skulle kunna säga att våra liv var en saga, men dem finns inte, bara det finns slutet som du gör fantastiska.

Jag hade redan gjort min egen insamling stenar som jag hade stött på det sätt som Simon han öppnade ögonen och tittade på mig och sedan hålla mig och se att vår son kommer att bo i mitten. Jag log för känner dina läppar acariciban gruvan i en extremt anbud kyss.

-Jag älskar dig, känner du honom? -frågade honom.

-Nej, men kan du berätta nu.

-Kärlek, har liv att göra så.