101 saker innan du dör - Noel Flike

15 dagar före;

Solen som sken in genom persiennerna fick mig att vakna och det plötsliga ljuset som slog mina ögon gjorde så pass ont att jag fick slå armarna över mitt ansikte. Jag gjorde ett tappert försök att ta tag i täcket och dra det över huvudet, men misslyckades totalt då det i princip var i hopklistrad med personen bredvid mig. Jag insåg att det var lönlöst att försöka somna om och la mig istället på sidan, min blick landade på pojken intill mig.

Han sov fortfarande djupt och då och då gav han ifrån sig lätta snarkningar. Hans blonda lockar låg som en stor kalufs utspritt på kudden och täckte hans ansikte. Försiktigt tog jag tag i en hårslinga för att ta bort den ur hans ögon, men tydligen var jag inte försiktig nog för plötsligt kollade ett par trötta blåa ögon på mig.

''Förlåt.'' Han gav mig ett litet leende och drog mig in till hans famn.

''Det är lugnt.'' Han pussade mig lätt på pannan och jag tecknade ett litet hjärta på hans bara bröst. Vi låg så i vad som kändes som en evighet, men jag hade inget emot det; inte ett dugg faktiskt.

''Hur mycket är klockan?'' Han hade fortfarande sin morgonröst, en mycket mörkare och grumligare version av hans vanliga och han gnuggade sig trött i ena ögat. Jag reste mig ifrån honom och sträckte mig efter min mobil som låg på nattduksbordet. Skärmen visade 10:12 och jag sa tiden högt innan jag låste mobilen och återigen la mig tillbaka i Noels famn.

''Vill du ha frukost?''

''Ja tack.'' Han satte sig upp och jag gled ner på madrassen.

''Gör iordning balkongen så är jag där om 10.'' Han reste sig upp och gick ut ur mitt rum och ner mot köket. Även fast vi var hemma hos mig så hittade han nästan bättre här än vad jag gjorde, men jag antar att det kanske blir så efter man varit tillsammans i nästan tre år.

Jag tog täcken, filtar och kuddar och gick ut på balkongen. Inte för att vi direkt skulle behöva dem, det var en varm sommardag mitt i juni, men jag tog mest med de ut för myshetsfaktors skull. Jag satte mig ner och strax efter kom Noel ut med en bricka med juice och mackor på och sedan satte han sig ner mitt emot mig.

Vi åt i tystnad medan solen gassade på oss. Jag kände redan nu hur jag skulle bränna mig i ansiktet även fast vi nog inte skulle vara ute så länge. Sakta men säkert kände jag hur spänningarna i mitt huvud började komma tillbaka och jag suckade. Noel kollade oroligt på mig.

''Huvudet igen?'' Jag nickade bara samtidigt som jag tog bort kanterna från min limpa, jag hade aldrig riktigt varit för kanter. Han torkade bort brödsmulorna från sina händer, reste sig upp och försvann snabbt in i huset. Det tog inte lång tid innan han återvände med en Alvedon som jag tacksamt tog emot och sköljde ner med lite apelsinjuice.

''Vi borde kolla upp det där.''

De senaste två veckorna hade jag haft extrem migrän nästan varje dag. Jag tänkte dock inte så mycket på det då jag sedan jag varit liten lätt ofta fick huvudvärk. Dock var det en rejäl skillnad på huvudvärk och denna migrän. Det kändes som om mitt huvud skulle explodera. Men oftast om jag tog en Alvedon eller två och sedan vilade brukade det lösa sig.

''Det är bara lite huvudvärk Noel.'' Han kollade ogillande på mig. Han hatade att jag var så envis som jag var. Han var orolig för mig, men Noel var alltid orolig. Jag kunde ha den minsta förkylning och han tyckte vi skulle ringa sjukhuset.

''Har du hittat någon du gillar?'' Jag bytte samtalsämne, det brukade oftast lätta upp stämningen. Nu efter vi båda tagit studenten letade vi efter lägenhet tillsammans, bara något litet som kunde vara en bra start och början.

''Jag hitta en 2:A vid Bromma. Jag kan visa dig annonsen sen, jag tror den kan bli bra faktiskt.'' Han såg fortfarande lite ogillande ut men det byttes snabbt ut mot ett leende när jag strök min fot mot hans ben.

''Det blir säkert alldeles utmärkt min prins.'' Han skrattade och åt upp den sista biten av hans ostmacka.