Epilogue

790 40 11
                                    



Seugkwan smiled as he took a glance at the light blue sky just right beside him.

"Passengers, please buckle up your seatbelts as we're approaching Incheon National Airport."

It was all that Seungkwan understood dahil masyadong occupied ang isip nya ng mga balak nyang gawin pagbalik sa Seoul.

An hour later, he's already unpacking his clothes and placing it neatly inside his closet. He then looked around his room that's dust free dahil pinagkatiwala nya ito sa kanilang helper habang wala s'ya.

Maya-maya pa ay lumabas si Seungkwan sa kanyang kwarto at bumaba sa kitchen para sana mag-luto ngunit natigilan s'ya nang makarinig ng malakas na tunog mula dito.

Pinag-bakasyon n'ya na ang kan'yang helper kaya naman hindi maaaring may tao sa bahay n'ya.

"AISH! SOONYOUNG! ANO BA? DINALA KITA DITO PARA TULUNGAN AKO! PANO PAG NARINIG NI SEUNGKWAN? NASA TAAS LANG S'YA!"

Seungkwan heard that loud shushed voice that made him snicker.

"SORRY NA BEBE SEOKKIE! NADULAS SA CUTE KONG KAMAY YUNG CHOPPING BOARD!"

Another shushed voice answered.

"Base naman sa panaginip ko kagabi, hindi naman tayo mahuhuli ni Seungkwan kaya tapusin nalang natin 'to."

Seungkwan crossed his arms walked inside the kitchen without making any noise.

Dun n'ya nakita ang dalawang lalaking nakatalikod habang nakaharap sa oven.

"AYAN MALAPIT NANG MALUTO YUNG CHOCOLATE CAKE NATIN PARA SA PAGBABALIK NI SEUNGKWAN!"

Seungkwan can't help but snicker that made the two person stop whatever they're doing.

"Seokkie... t-tumawa ka ba?" Parang takot na tanong nung lalaking medyo mataba ang pisngi.

"G-Gago ka ba Soonyoung? I-Ikaw yun e!"

Sa pagkakataong ito, hindi na napigilan ni Seungkwan ang tumawa dahil sa itsura ng dalawa.

Napatalon sa gulat ang dalawang lalaki at biglang napatingin kay Seungkwan na nanlalaki ang mata.

"So... is this a surprise?" Seungkwan asked Seokmin with a smile as he noticed how their faces has marks of flour and chocolates that they probably played while baking.

"SEUNGKWAN!" sigaw ni Seokmin at tumakbo dito upang yakapin s'ya.

Niyakap n'ya pabalik si Seokmin at nginitian naman si Soonyoung na nakatayo parin sa may oven na tila ba nahihiya sa kan'ya.

"Welcome back Seungkwan! Kaso mas masaya sana kung kasama na yung cake na ginawa namin," Seokmin said nang kumalas ito sa yakapan nila. "Nga pala Seungkwan... this is Soonyoung..." inakbayan nito si Soonyoung at ngumiti. "... madalas ko s'yang maikwento sayo."

Soonyoung offered his hand and Seungkwan accepted it.

"Soonyoung, ingat ka a. May pagka-ksp 'tong si Seokmin... medyo creepy," banta ni Seungkwan at kinindatan si Soonyoung.

"Oo nga. Nahulaan n'ya agad yung suot kong brief nung una naming pagkikita—ARAY SEOKKIE 'WAG KANG MANGUROT!"

Seungkwan just laughed at the view of this couple.

But he have to admit that he's kind of envious.

"Get a room!" Seungkwan shouted and laughed which caused the two to turn bit red and lower their heads.

"U-Uhm... kaya nga nadelay yung cake kasi—"

"SOONYOUNG YANG BUNGANGA MO PAPASAKAN KO TALAGA YAN!" Seokmin warned that made Soonyoung widen his eyes.

You've reached the end of published parts.

⏰ Last updated: Dec 31, 2017 ⏰

Add this story to your Library to get notified about new parts!

Move ↯ VerkwanWhere stories live. Discover now