Chapter XXXII: Cursed Lovers

51 2 0
                                    




**************************


Wynter Jesslyn Lim


Everyone is tired and worn out, they've been fighting since earlier pero madami talaga ang bantay sa palasyo ni Tinkerbell. I only have limited powers, I don't know how to use it properly and I might lose control while using it. Lolo and dad can't use their abilities either, masyado iyong malakas kaya natatakot silang may ibang madamay dahil sa impact.





"Hindi pa ba kayo pagod? Fine, I'll give you more playmates to play with. The eclipse is almost starting and Wendy's body? Shall be mine!". She and her evil laugh. Kanina pa ako naiirita sa kaniya, napapagod na rin ako dahil sa dami ng lalaban. Gustong gusto nilang mabawi si granny but unfortunately, I won't allow them to take her again.






"We can't fall back! They're too many!". Bryson yelled. I can't believed that a human like him would fight alongside with us, well? This is a great proof that will show na pwede naman mag sama ang mga tao at iba pang nilalang.





"Well, well? Why is a lowly human like him doing here? Is he that depressed to be suicidal?". Pang iinsulto niya kay Bryson. To be exact? Sa lahat ng taong nandito ngayon. Oh bitch please, maganda ka lang but you're heartless! Anong silbi non kung wala ka namang puso? What's on the outside doesn't matter, bear that in your mind!






"Ano pa bang gusto mo? Mag kaibigan tayo! Bakit mo ba to ginagawa sa lahat? Ano bang kasalanan nila?!". Lolo asked. I can sensed that he's also exhausted of fighting Tinkerbell's minions to protect Granny, if I can only multiply myself then I'd do that now.





"Kung ako ang gusto mo, kunin mo na lang ako. Huwag mo na silang idamay! Wala silang ginagawang mali sayo!". Pag mamakaawa ni Granny. Mukha siyang teenager ngayon, probably because the time here doesn't work and yeah everyone looks younger. Kahit kaming dalawa ni Peter ay mukhang bumata din, I don't know why.






"But they don't want to set you free, can't you see? Bulag ka ba?! Nakikita mo ba ang ginagawa ng mga yan sa paligid mo?!". Iritadong tanong niya kay Granny. Are you stupid? You just beat her into pulp, she's too weak to move nor do anything.




"Galit ka ba sa'kin dahil pakiramdam mo ay inagaw ko si Peter sayo? Wala akong kinukuha dahil ni minsan, hindi naman siya naging sayo! Alam mo yon!". Granny replied. That's a good slap to her face pero parang mas lalo lang siyang nagalit dahil totoo nga ang sinabi ni Granny tungkol sa bagay na iyon, you can't argue with the truth.





" Then let me ask you a question, naranasan mo na bang mag dala ng pasyente at mag punta sa ospital pero hindi ikaw ang inasikaso kahit ikaw ang nauna doon?". She asked. If that question was meant for me, of course I'd say na magagalit ako but at this point? Kaylangan gumamit ng common sense. Hindi niya naman nilinaw kung anong klase ng pasyente ang dala.






" How does it feel? Was it frustrating? Did you feel the overwhelming anger and resentment inside you?". She added. Again, hindi yon nakaka frustate kung simple lang naman ang sakit ng pasyente though this is not the good time to answer with sarcasm.





" If so, then you know how I felt when Peter Pan chose you over me!". Malakas niyang sigaw. Everyone fall back because of what she did, unti mong mga minions niya ay natakot din. Sa puntong ito? Baka mawalan na ako ng choice, I need my powers now before it's too late. I have to protect everyone and everything, lalong lalo na si Peter.





Lost Girl From NeverlandOù les histoires vivent. Découvrez maintenant