All that glitters isn't gold | f.s

18.

Fredag 16/6 - 21.57

Vi gick tillbaka in, dels för att jag behövde hämta min jacka men också för att säga till Oscar att vi skulle dra. Jag gick genom den dansande klungan med Felix tätt i hälarna mot hallen. Jag såg Liam stå och hångla med någon brunett och rynkade en aning irriterat på pannan. Jag var inte avundsjuk,  bara irriterad på mig själv. Jag vet inte ens varför jag dejtade honom, det enda han var var trevlig och snygg. Han hade ingen personlighet. Jag tog min jacka snabbt och vi började leta efter Oscar. Felix, som var så mycket längre än mig, fick syn på honom nästan direkt.

"Oscar!" ropade Felix över musiken och Oscar vände sig om. Han sprack upp i ett leende och han vinkade hysteriskt mot oss.

"Ska ni dra redan?" sa han sluddrigt och blinkade oförstående då Felix berättade att vi tänkte gå hem till honom.

"Festen har ju bara börjat!" jublade han och Felix gav mig en trött blick. Jag fnissade och Felix himlade med ögonen.

"Oscar, lyssna på mig" försökte han och Oscar tog tag om hans axel.

"Jag älskar dig mannen" sa han ännu sluddrigare än förut och Felix nickade trött.

"Jag älskar dig också Oscar, men lyssna nu. Vi tänkte dra," sa han och pekade på mig och sen på sig själv, "så du får se till så att Erika inte råkar illa ut, okej?"

Oscar lyssnade ansträngt och nickade, men jag tvivlar på att han hörde ett ord av vad Felix sa.

"Visst, jag fixar det" sa han en aning nykter men sekunden efter svepte han det sista av alkoholblandningen som fanns i hans glas.

"Vi kanske borde säga det till Erika också?" föreslog jag och Felix höll med. Erika blev inte helt nöjd när jag sa att jag skulle sticka, men hon var så upptagen med den snygga killen hon haffade att hon bara log mot oss.

"Ha så kul ni två!" sa hon med ett läskigt stort leende och inte alls diskret. Jag suckade och kramade henne hejdå. Felix bodde bara några hundra meter från festen så det tog inte alls lång tid att ta sig hem till honom.

"Jag tror min mamma skulle ut ikväll, så förhoppningsvis har vi huset för oss själv" sa Felix då han drog fram nycklarna ur jackfickan och låste upp ytterdörren. Ni vet när man kommer hem till någon och hela huset luktar som personen luktar? Guess what: Felix's hus luktade såklart Felix, och jag gillade verkligen det.

"Hallå?" ropade han men fick inget svar tillbaka, hans mamma var alltså fortfarande ute. Felix hängde av sig sin jacka och jag gjorde det samma.

"Vad vill du göra? Vill du ha något att äta? Jag vet inte om vi har något i kylen, men annars kan jag fixa ihop någonting...?" sa Felix så fort att jag knappt hängde med i svängarna.

"Ett glas vatten vore trevligt" sa jag med ett skratt.

"Det har vi gott om" sa Felix och vi gick ut mot köket. Trägolvet knakade en aning och jag var rädd att få stickor i fötterna om jag släpade fötterna mot det.

"Varsågod madame" sa Felix och räckte mig glaset med vatten. Jag satte mig ner vid bordet och log då jag tog emot det.

"Tackar." Jag studerade honom då han gick till kylskåpet och tog ut ett mjölkpaket. Han mötte min blick och höjde mjölkpaketet.