All that glitters isn't gold | f.s

21.

Tisdag 20/6 - 17.43

Felix hade skrivit ett sms att han lämnade sitt hus för 10 minuter sedan. Han hade bokat bord klockan 18.00 så vi måste vara inne i stan om en kvart, senast. Jag rättade till den svarta klänningen då jag stod framför spegeln i hallen och studerade mig själv. Som vanligt bar jag inget smink och lät mitt hår falla naturligt på mina axlar. Imorgon drar Felix till Värmdö för att bo hos sin pappa i tre veckor. Jag kommer sakna honom, jag hoppas han kommer sakna mig också. Mamma kom ut i hallen och slog förtjust ihop händerna med ett flin då hon såg mig.

"Älskling! Du ser så fin ut!" sa hon och jag log med ett skratt.

"Tack mamma. Är det för mycket?" frågade jag en aning tveksamt, även fast Felix hade sagt att det var en dejt. Jag är ju inte expert på sånt här så jag vet inte riktigt hur det går till.

"Absolut inte!" sa mamma och kramade om mig. "Men ta en jacka med dig så du inte fryser."

"Mamma..." sa jag och himlade med ögonen då vi drog isär kramen.

"Mamma vadå?" sa hon med höjda ögonbryn. Jag skrattade och skakade på huvudet.

"Ingenting" sa jag bara och mamma log mot mig. En bildörr stängdes. Dörrklockan plingade till. Jag tog ett djupt andetag.

"He- wow, look at you!" sa Felix med ett förvånat uttryck då jag öppnade dörren vilket fick mig att le töntigt stort.

"Sluta" sa jag bara och drog in honom i en kram. "Du skämmer ut mig."

Felix skrattade och kramade om mig med ena armen.

"Du är väldigt fin" sa han tyst i mitt öra vilket fick håret på mina armar att resa sig.

"Tack. Du är väldigt stilig" svarade jag då vi drog isär och jag kunde studera hans outfit. Vit skjorta, svart kavaj, röd fluga. Felfritt, så att säga. Och som pricken över i:et drog han fram en bukett röda rosor och jag avfyrade ett leende.

"Omg!" var det enda jag fick ur mig, sedan skrattade jag och Felix log. Jag tog emot rosorna och kollade på Felix med tårar i ögonen. Ingen har någonsin gett mig blommor, eller ens klätt upp sig för att gå ut med mig. Faktum är att jag aldrig varit på dejt förut. Är det såhär det är? Isåfall vill jag göra det varje dag.

"Tack, Felix" sa jag med svag röst och kramade om honom igen. Jag vände mig till mamma som fortfarande stod i bakgrunden och log fånigt åt oss. Jag gav rosorna till henne och hon log mot mig och sedan kollade på på Felix.

"Ha det så bra ikväll" sa hon och Felix log mot henne.

"Tack, Miranda" sa han och mamma försvann ut till köket.

&

"Damerna först" sa Felix och höll upp dörren för mig. Jag skrattade lågt och klev in i restaurangen före honom.

"Nu räcker det väl med klichéerna, tycker du inte?" sa jag och Felix ryckte på axlarna. Hans gröna ögon lyste i rummet.

"Det finns tusentals klichéer, och än så länge har jag bara använt två" log han och jag knuffade till honom.

Vi blev eskorterade till vårt bord och servitrisen, vid namn Angelica, tog vår beställning. Vi båda beställde pizza och vatten till, Felix skulle kunnat ta vin men eftersom jag inte är 18 än ville han inte göra det. Dessutom måste vi köra ut till Lidingö igen, och Felix vill inte lämna bilen i Stockholm över natten.