27.

30 2 0
                                    

Torsdag 29/6 - 15.45

Instagram, 15 min sen.
@/bengtssonlovisa följer dig nu!

"Lovisa var trevlig" påpekade jag då vi var påväg hem till Felix. Vi hade varit och ätit lunch på en restaurang i närheten av badplatsen och nu går vi längs Felix's gata, nästan framme vid hans hus. Felix slängde handduken över sin axel och sneglade på mig.

"Tycker du? Hon kom in ganska hastigt" sa han till min förvåning. Jag hade föreställt mig att han skulle nicka och hålla med.

"Kanske lite. Men hon verkar schyst iallafall" sa jag för att inte låta nedlåtande. Lovisa var ju trots allt Felix's flickvän förr.

"Det är hon verkligen! Hon är en jättefin vän" sa han och jag nickade med sänkt blick. "Jag tror ni skulle bli väldigt bra vänner."

"Tror du? Jag vet inte, vi är så olika..." sa jag tvekandes. Felix gick tyst bredvid mig och allt som hördes var fåglarnas kvittrande.

"Olikheter är bra. När man väl godkänt varandras olikheter har man nyckeln till förändring och förståelse" sa han och jag kände hur mina mungipor automatiskt drogs uppåt.

"Oj oj, poeten Felix Sandman är tillbaka" sa jag och knuffade till honom. Han skrattade och kollade sedan på mig.

"Jag är allvarlig! Jag vet att det kanske är lite... stelt asså med tanke på att vi var tillsammans förut, men det är ingenting. Tro mig, det där är borta för längesen. Se henne bara som vem som helst, se henne som Hanna eller Lindén" sa han menande och jag nickade. Felix har rätt, som vanligt.

"Men asså om du inte vill så behöver du ju inte! Herregud, jag tänker inte tvinga dig till något" sa Felix och jag skrattade.

"Du gjorde mig nervös där för en sekund" sa jag och la dramatiskt handen över hjärtat.

"Ja, jag har en tendens att göra det" sa han och lutade sig närmare mig vilket fick mitt hjärta att hoppa över ett slag. Bara närheten av honom ökar mina andetag och gör så att den härliga känslan i magen växer.

"Jag har blivit besatt av the 1975, tack vare dig" sa jag då vi närmade oss huset. Felix gick fortfarande nära mig och jag kunde känna hur hans arm stötte ihop med min några gånger.

"Är det sant? Vad roligt!" sa han och log. "Vilken är din favorit låt då?"

"Jag gillar verkligen 'Nana'. Speciellt början när det bara är gitarren som hörs sen gillar jag texten också, såklart" sa jag och Felix nickade intresserat. "Annars tycker jag 'Somebody Else' och den som du spelade upp för mig, 'Chocolate' är skitbra."

"Du måste ju lyssna på 'Girls'! Det är ju deras bästa låt, och min favorit" sa han och jag skrattade till.

"Okej, då får jag väl göra det då." Felix kollade på mig och log varmt. Hans leende tar död på mig, kan han inte bara kyssa mig här och nu och få det överstökat?

&

"Vad ska man ha på sig imorgon?" frågade jag och drack en klunk ur det iskalla vattnet. Jag, Felix och Magnus befann oss i köket. Jag drack vatten, Felix drack mjölk - surprise, surprise - och Magnus åt en sen lunch.

All that glitters isn't gold | f.sWhere stories live. Discover now