Episode 14 - Thank you

705 24 1
                                    

That night, hinatid namin sina Aito at Jaycee sa airport and saw them off.



I managed to keep my cool until they were both out of sight. Ayokong mag-alala si Jaycee at umalis na nagwoworry sa akin.



On the way back, I clutch the small gift box in my hand and waves of shame, regret and guilt haunt me.



Ugh...



Someone kill me.



Tumingin ako kay V na nagmamaneho.



I wanna slap myself.



Gaga. Myrah.



Nakalimutan mo talaga ang monthsary niyo?



How stupid can you be?



Napalibutan kami ng awkward silence...



No wait, ako lang pala dahil ako yung nakalimot.



Self-loathing feeds on my conscience.



Sa lahat pa na pwede mong makalimutan Myrah, bat monthsary niyo pa?



Sa lahat ng nasa isip mo bakit monthsary niyo pa ang nawala?



Bakit monthsay niyo nakalimutan mo pero lahat ng nangyari sa nakaraan mo, hindi?



Ashamed and mad at myself, I bite my lip.



Putchpa ka Myrah tanga!



Monthsary niyo ng lalaking naging sandalan mo at iniisip mo pa rin ang taong nanakit sayo?!



Ano ba nakain mo?!



"Pigs."



Bakit ba puro Kieth nalang ang nasa isip mo simula nung una mo pa siyang nakita?



"Pigs."



Why do you still live in the past?



"PIGS!"



Nagulat ako sa biglang pagsigaw ni V and I felt like a lightning bolt hit me.



"A-ah! Yes! What?...What?" I look around frantically, confused and flustered.



Still looking at road, he smiles as if in pain. "You're crying."



I touched my cheek and found streaks of tears.



Oh.



"Uh.. s-sorry." I wipe my tears hurriedly.



"Are you beating yourself up for forgetting our monthsary?" He asks, still looking forward.



Hindi ako nakapagsalita.



I had no right to say anything.



Totoo naman.



I'm so pathetic.



I am so selfish.



Di ko man naisip si V.



Na baka nasasaktan din siya.



V sighs as if reading my mind, "Would you stop that already?"



NDKS 2 : RuinedWhere stories live. Discover now