Dante blev glad när jag frågade om mina grejer kunde va hos honom så nu står vi här och packar in allt i hans lägenhet. "Så det var sista lådan" Ludwig kommer och ställer ned den sista lådan. "Tack för allt, bästa ni" Säger jag och ger alla varsin kram "Allt för dig" Svarar Noel och de andra killarna nickar medhållande. "Men ska vi ta och dra eller?" frågar Ludwig och nickar mot Noel "Antar de" Säger han och de går mot hallen, tackar för sig och går ut ur lägenheten. "Hallå Dante" Säger jag när de stängt dörren efter sig. "Vad är det?" Dante kommer gående mot mig då han stått i vardagsrummet och börjar lägga in mina kläder i hans garderob mesans killarna gick härifrån. "Skulle inte Axel komma?" Han kollar ner på sin mobil "Jo han är påväg nu" säger han och vinklar sin mobil mot mig där ett sms från Axel lyser upp där det står "Åker nu hos dig om 10" Vilket stämmer efter exat 10 min ringer det på dörren och jag rusar mot dörren för att öppna dörren. "Axeeeeel" utbrister jag när jag öppnat dörren och slänger mig i hans famn. "Åhhh Isabelle vad jag saknat dig, du får inte bara försvinna ur mitt liv sådär igen" Jag kollar upp mot honom "Aldrig" säger jag bestämt och han ler mot mig "Tjaa" säger Dante som kommit och ställt sig bakom mig med sina armar kring min midja "Tjaa" svarar Axel. "Vad sägs som att jag bjuder er alla på sushi" Säger Dante varpå jag börjar hoppa som ett litet barn av lycka. Axel börjar skratta åt mig "Aa det låter bra" säger han dock efter ett tag. "Men då gittar jag ned till sushi stället då så kan ni väll göra något" Jag och Axel nickar som svar och efter ett tag smäller dörren igen. Nu står vi här, jag och Axel i vardagsrummet bland massa flyttkartonger. Inte så mysigt kanske. "Flyttar han eller vad händer?" frågar Axel "Vet du inte vad som hänt?" frågar jag. Axel skakar på huvudet och jag drar hela historien kring Oscar och hur jag och Dante träffades igen "Shiiiiit jag visst inte att Oscar va sån alltså, men är det du och Dante nu igen eller?" Jag rycker på axlarna för det är verkligen inget jag vet "Man kan ju hoppas iallafall" svarar jag och Axel nickar. Samtidigt öppnas dörren och Dante kommer in med massa sushi. Jag kramar om honom och ger honom en lät puss på kinden "Oj det var någon som blev glad iallafall. Säger han och ler mot mig. Vi slår oss ned vid köksbordet. Jag äter i tystnad och njuter till 1000 av sushin medan de andra pratar om kommande album. När vi ätit klart var Axel tvungen att åka hem och ta hand om sin syster typ. Jag sa hejdå till honom och sedan gick jag och Dante och la oss i sängen då båda var trötta efter dagen.
Jag kollar mot Dante han är så fin "Vad är vi?" frågar jag rakt ut. Han kollar på mig "Ingen aning, hur kom du på det här?" Jag tänker efter en stund "Jo asså Axel frågade om det var vi igen och jag hade inget svar på det" Dante ler mot mig "Vill du att det ska va vi igen då" Mitt hjärta hoppar över ett slag vill han "Ja det klart" Han ger mig en kyss "Va bra för det vill jag också" Han är alltså min igen.
Förlåt för ett halv bra kapitel hade lite svårt att skriva idag bara. Men jag vill gärna lära känna er som läser så ni får gärna skriva lite om er själva i kommentarerna. Sen vill jag också ha lite frågor till karaktärerna boken och även personliga frågor till mig. Har fått några men vill ha fler som jag kan lägga in efter ett kapitel nån gång. Skicka till mig privat eller skriv i kommentarerna. Kram <3
