Den kvinnliga varulven

Flykten

Ett skrik skär genom luften som en kniv och jag känner genast igen det, mamma. Jag sätter av mot huset men när jag springer genom skogen känner jag lukten av rök och ser hur huset står i brand.  Hela huset är omringat av det övernaturliga rådets män. I övervåningens fönster ser jag mamma. Hon försöker förgäves att öppna det lila fönstret för att kunna andas. Jag vet hon kommer inte klara sig. Med männen runt om huset jag kommer inte kunna komma fram till henne i tid, jag kommer inte kunna rädda henne. Hon ser mig och ger mig ett tecken. Hon vill att jag ska överge henne. Jag börjar gå in längre i skogen, men jag stannar en gång och kolla tillbaka på det som varit mitt hem. Jag ser min mamma hon kolla på mig, hon mimar 'jag älskar dig' och jag mimar tillbaka. Tårar rinner ner för mina kinder och jag börjar springa. 

Jag springer på stigen som leder till vårt förråd och slänger upp dörren till skjulet . Mina andetag kommer ut i flätningar och jag känner att jag börjar få panik. Jag tvingar mig att andas långsammare och slutar tänka på mamma. Just nu måste jag rädda mig själv. Jag går in i det unkna skjulet och ser mig omkring. Här inne finns en bil, mat, vapen, kläder och pengar. Jag tar en av ryggsäckarna som hänger på väggen och stoppar ner mat och kläder. Sen tar jag en större väska där jag lägger tre knivar, två pistoler, ammunition och pepparspray. I samma väska trycker jag ner pengar, mitt falska pass och mitt falska körkort.

Jag tar bilen till närmsta stad där lämnar jag den sedan. Jag tar en buss mot New York. Det kommer ta några timmar att ta sig dit. Under tiden bestämmer jag mig för att vila. Jag visste att min mamma skulle gå bort snart men jag hoppades att det skulle bli senare.
Min pappa dog för några månader sedan, han och min mamma var mates, så när han dog blev mamma svag och orkade knappt gå utanför huset. Hon hade börjat hosta blod den senaste tiden så jag visste att tiden var inne. Nu är hon återförenad med min far. Jag kommer hämnas dem båda.

Min far var en omtänksam man, han älskade mig och mamma mest på hela planeten. SÅ när han blev dödad av det övernaturliga rådet så krossade det våra hjärtan. Han har alltid skyddat mig mot det hemska som händer på den här planeten och tränat mig för att jag ska klara mig själv. Min barndom har inte varit enkel och jag antar att resten av mitt liv inte kommer vara enklare, men jag ska kämpa mig igenom det.

På 236 år hade inte en enda kvinnlig varulv fötts. Men nu har det övernaturliga rådet hittat mig, den första efter alla dessa år. Alla varulvs män kommer vilja ha mig för att göra sina ättlingar starkare.  Jag är inte ett pris som ska tävlas om av alla män som kommer försöka köpa mig. Men om jag blir fångad av det övernaturliga rådet så kommer jag bli såld som en köttbit. Men det kommer jag inte tillåta.

Inte av någon.

Efter att ha sovit i flera timmar på bussen så vaknar jag. Jag ser mig omkring och ser höga skyskrapor, jag är i New York. Jag går runt ett tag när jag får syn på en bil affär. Väl inne så går jag runt en stund innan jag väljer den perfekta bilen och får fram och visar mitt falska körkort och betalar. Efter ett tag kör jag ut ur deras garage i en svart Honda Civic. Jag lärde mig att köra bil när jag var runt 14 för att jag inte skulle behöva förlita mig på mina föräldrar för att fly.

Jag köper en karta och ger mig iväg mot utkanten av staden och senare vidare mot skogen.  När min pappa levde så köpte han en bunker som vi skulle kunna gömma oss i om det behövdes. Problemet är att den bunkern ligger flera mil in i skogen och det kommer ta flera timmar att åka dit. Men när jag väl är där kommer jag behöva gå igenom en labyrint av tunnlar och sedan trycka in en kod för att ens komma in i själva bunkern.

När jag äntligen kommer fram till jord källaren hämtar jag mina två väskor. Jag ställer ner dem på marken och gömmer bilen bland några buskar. När jag är klar med det så plockar jag upp mina väskor och går in i jordkällaren. Jag trycker på knappen, hyllan flyttar på sig och dörren visar sig. Jag öppnar dörren tar tre steg in och en meter upp i luften ska det finnas en knapp. Jag hittar den nästan på direkt och dörren stängs och man hör hyllan flytta på sig. Lamporna i taket börjar lysa. Jag går igenom många svängar och hörn men efter tio minuter är jag framme vid dörren. Jag slår in koden 3926 dörren öppnas och där inne ser jag det som ska vara mitt hem den närmaste tiden.

Det första jag ser är ett rum med vita väggar och med en massa skåp längst väggarna. Jag öppnar det första skåpet och där inne fanns det en massa konserver, jag kollar vad som står på etiketten och det är inlagd frukt och mat. I det andra skåpet fanns det en massa flaskor med vatten. I resten av skåpen finns kläder, vapen och andra förnödenheter.
Jag går in i nästa rum och det är ett badrum, där inne fanns det en toalett, dusch, badkar, handfat, hyllor och en spegel. Jag går fram till handfatet och sätter på vattnet, jag fyller sedan mina händer med vatten och skvätter det i ansiktet. Jag kollar mig i spegeln och ser en ung kvinna kolla tillbaka på mig. Hon har mörkt brunt hår med lite ljusa slingor. Hennes ögon är ljus bruna men om man kollar nära nog har dem lite grönt i sig. Hennes ansiktsuttryck är hårt kallt, hon är en krigare. Jag är en krigare.

Jag sliter mina ögon från min spegelbild. När min pappa levde brukade jag skratta och vara glad. Men när han blev mördad började jag träna hårdare och jag byggde upp murar så att ingen kan komma nära. För jag vet att om jag börjar lita på någon så kommer jag göra ett misstag och någon kommer bli dödad.

Jag börjar gå mot nästa rum och ser att det är ett kök det finns en spis, en diskmaskin, ett köksbord, fem stolar, ett skafferi och ett kylskåp. I några av dem svarta skåpen som hänger på väggarna finns det tallrikar och glas. I det fjärde rummet fanns det en soffa, tv och några bokhyllor. Det var ett vardagsrum. I det femte rummet var det ett gym det fanns allt för att jag skulle kunna hålla mig i form. I det sjätte och sista rummet var det mitt sovrum.

Sovrummet hade mörkblåa väggar. Det fanns en dubbelsäng i ena hörnet. Täcket och lakanen i sängen hade många olika nyanser av blått. Det satt några bilder på väggen och jag såg att det var av min familj. Jag ser mig mer om i rummet och ser att det fanns en garderob, jag går och hämtar min väska och börjar packa upp.

-------------
Så vad tycks 👍🏼 eller 👎🏼?
Det här är min andra bok så läs gärna min första 'Den sista formbytaren'. Tack för att ni läste!

~MK<3