Den kvinnliga varulven

Avtalet

När jag kommer fram till bunkern så svänger deras svarta skåpbil upp bredvid min. Jag går mot ingången till jordkällaren och trycker på knappen. Dem bär in sin vän och jag börjar visa vägen till dörren. Vi går igenom tunnlarna och snart är vi framme. Jag trycker in koden och pekar mot köket.

"Lägg honom på köksbordet" säger jag och går mot ett av skåpen för att hämta förstahjälpen. I den stora lådan tar jag fram en nål och en tråd. Jag trär i den genomskinliga tråden i nålen och gör rent mina händer. 

"Ni måste gå ut härifrån" säger jag och hör genast många klagomål. "NU!" ropar jag och dem utrymmer genast köket. Såret blöder fortfarande så jag sätter en handduk mot såret för att blödningen ska sluta. Efter runt tre minuter börjar det blöda mindre och jag sätter ingång med att sy. Vilken tur för honom att jag inte träffade halspulsådern då skulle han redan förblött. Jag kollar närmare på såret och ser att jag mer träffade nyckelbenet än halsen. Jag är nästan klar med att sy ihop såret när jag börjar tänka på vad han sa, är de här för att hjälpa  mig?

Jag tvättar såret och lägger ett bandage på. Jag går ut och hör röster i vardagsrummet. Så jag går dit och knackar på, rösterna tystnar och jag hör någon ropa 'kom in' så jag öppnar dörren och ser att en av dem står lutad mot väggen och dem andra sitter i soffan. Det kändes lite konstigt att behöva knacka i mitt eget hus, eller ja bunker. Alla reser sig och kollar oroligt på mig.

"Er vän kan skratta sig lycklig att han är en varulv annars skulle han var död. Det kommer ta några dagar för honom att läka. Ni kan inte flytta honom på några timmar för då kan såret börja blöda igen. Jag kommer strax tillbaka." Säger jag och går mot dörren. Jag går ut genom tunneln och ut till bilen. Jag hämtar mat påsarna och går in genom tunneln igen. Jag går in i vardagsrummet och tar fram några konserver. Jag hämtar en konserv öppnare och öppnar en burk med frukt.

"Ni kan ta en om ni vill ha" Säger jag och pekar på burkarna. Dem tar en varsin och öppnar dem. Jag sätter på tv och letar bland kanalerna, det blir en pinsam tystnad och efter ett tag går jag till träningsrummet och tar upp några knivar igen och börjar kasta. Efter ett tag hör jag att någon kommer in men jag fortsätter att kasta och när någon petar mig på axeln vänder mig om. Bakom mig ser jag alla fyra män stå.

"Vi undrar om du har någon telefon?" Säger en av dem.

"Ja, det har jag. Vänta, vad heter ni?" Frågar jag rakt på sak.

Den första killen som har mörk blont hår börjar med att presentera sig.

"Jag heter Peter, det där är Eric" Säger han och pekar på en kille som har mörk brunt hår och är lite kortare än Peter. "Det där är Ryan" Säger han och pekar på en kille som hade ljusbrunt hår och var längre än Peter. Nu pekar han på den sista, han hade också ganska mörkt hår och var längst av dem alla. "Det där är Adam" Säger han med kärlek i rösten. Man kan säga att ingen av dem ser dåliga ut. Efter ett tag märker jag hur dem står och kollar på mig.

"Va?" frågar jag förvirrat.

"Vad heter du?" frågade Ryan tror jag.

"Jaha, Vanessa" Säger jag "Varför behövde ni en telefon förresten?" Frågar jag

"Vi vill ringa våran alfa så att dem kan komma och hämta oss" Svarar Adam

"Varför tar ni inte eran bil?" Frågar jag

"Vi kommer inte få in John i bilen" säger Peter. John måste vara mannen som jag kniv högg, tänkte jag.

"Ledsen för det" Säger jag